Jag såg Once, inte för att jag visste vad den handlade om, utan bara för att den utspelade sig i Dublin. Det räckte för mig. Det var väl egentligen mest en väldigt lång musikvideo, men gav en känsla som höll sig kvar och för mig en känsla att jag kanske hör hemma därborta.
Efter filmen promenerade jag ut på gatan igen och medborgarplatsens after work hets, glassiga solglajjor och känslan av filmen försvann allt mer. Det var ett så kallt bitterljuvt tillfälle.
Jag tror att jag måste åka tillbaka. Nu.
Friday, April 4, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Great work.
Post a Comment