På kontoret idag så gav jag mig på ett försök att sätta fast plasten. Tänk genomskinlig plast till badrumsfönstret för att förhindra insyn. Fast tjockare och till för mobilen. Jag tog fram instruktionsboken, sprayen och gummirakan för att påbörja mitt mästerverk. Jag var ordentlig, gnussade bort luftbubblor, såg till att plasten nästan låg rakt, jag kämpade och jag gjorde mitt bästa. Tog ett steg tillbaka och tänkte i mitt huvud: Tada!
Sen såg jag resultatet... Men vilken jävla dynga!! Så jag blev förbannad och slet av skiten, gick i vredesmod till min kollega med samma mobiltelefon och sa åt henne att den där plastskiten kunde hon ge fan i att klistra fast. Värre dynga hade jag sällan vart med om.
Då började hon prata: "har du haft mobilen avstängd?", "har du sprayat med sprayen som följde med?", "har du?", "har du?", "har du?".
Vaddå ha mobilen avstängd? Vaddå sprayat på mobilen? Vad är det förbra för? Så jag plockade lite försynt upp förpackningen ur soporna jag för 35 sekunder sedan stampat ner så det klongade i ikea-soptunnan.
Åhå. Det var visst fler än 3 punkter på instruktionerna... *fan* Jag blev lite generad och undrade varför inte jag kunde vara begåvad? Varpå en annan kollega sa: "Elin, du är väldigt begåvad, du är bara lite, vad ska jag säga... Hetsig?"
Hrmpf. Att läsa instruktionerna är ju fusk, det vet alla! Eller som jag svarade killen i butiken när han hjälpsamt meddelade att det var instruktioner bifogade. "Perfekt, eftersom jag är läskunnig!"
Borde kanske bara sluta vara så jävla snabb i vändningarna. Och lära mig att läsa instruktionerna. Kan ju börja med systemkameran. Eller mobilen, för att läsa instruktionerna till den där plasten kommer ju inte hända.
No comments:
Post a Comment