Den lilla fina flaskan jag fick igår var jag ju såklart tvungen att prova och till min förvåning så är det faktiskt inte den lilla illasinnade lilla skit-ploppen som satt åt hur mycket som helst. Det var istället en liten gullig sprejkork som genast gjorde mig lite gladare!
Anyhoo, jag sprejade för livet och konstaterade rätt omgående att det luktar inte riktigt som jag vill att en parfym ska göra. Jaja, det kanske ordnar sig vad det lider tänkte jag och läste på omslaget. Det skulle jag inte gjort. Den innehåller nämligen vit lotusblomma, frostad mint och rosépeppar. Nån fler än jag som tycker att det låter som ett märkligt recept ur valfri kokbok av Voltaire? Inte filosofen utan mat-kvinnan Voltaire.
Så nu sitter jag och känner små puffar av en parfym som jag inte riktigt gillar när det slår mig. Jag luktar som Ylva, inget ont om henne. Tvärtom, men hon använde en typ av parfym som jag hade svårt att förlika mig med. Sådär lite söta och girlie. Mina bägge systrar använder gärna samma typ av parfymer och jag tycker de är sjukt kväljande. Alltså, L’eau something something by Kenzo ligger inte på min önskelista över parfymer.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment