Att man inte kan köpa lycka har inte köpt ett par gröna handskar i finaste lammnappa på noanoa. Å det bästa m dig att köpa sig lycklig är att det är en väldigt flyktig lycka så man måste snabbt göra det igen!
Thursday, January 31, 2008
Den som sa
Att man inte kan köpa lycka har inte köpt ett par gröna handskar i finaste lammnappa på noanoa. Å det bästa m dig att köpa sig lycklig är att det är en väldigt flyktig lycka så man måste snabbt göra det igen!
Landssorg
i Övik. Foppa har precis bestämt sig för att inte spela med MoDo den här säsongen. Vem hade kunnat ana, va?
Nu vet jag
varför jag har tyckt att Maria Borelius har förefallit vara så obehaglig. Hon är ju biologisk feminist!
För ganska exakt 10 år sedan bodde jag på Mariehemsvägen och där hade jag en mycket god vän som var feminist. Hon kastade ”Under mitt rosa täcke” efter mig och jag läste den, tyckte att det som stod i den var vettigt. I dagarna fick jag tag på samma bok igen och satte mig för att läsa. Jag vet inte om jag de senaste åren helt enkelt blivit lite dummare. De saker jag läser idag har jag tydligen glömt, och det är också en del resonemang som jag helt enkelt inte hänger med i. Förvisso kan jag ha missat resonemangen redan på den tiden, men jag vill ändå minnas att jag tyckte att det mesta i den boken var rätt bra.
Utan att förlora mig i en diskussion i identitetskonstruktionens vara eller icke vara så har fortfarande boken sina poänger kring detta fenomen. Men, jag tycker nog att det är rätt enkla poänger och det är en rätt ointressant diskussion som Nina Björk för; att leta reda på cirkelresonemang eller hål i andra feministers argumentation kring begrepp och åsikter för att själv föra fram sina egna. Det är ett rätt klassiskt exempel på hur man skapar själv sin identitet; genom att säga nej och ta avstånd till en viss grupp eller åsikt så formar man även sin egen. T.ex; jag är inte punkare. Det inbegriper trots allt inte bara en del utan ett mindre spektra av detaljer jag då säger nej till: jag lyssnar inte på musiken, jag har inte rutiga byxor, jag målar inte min skinnjacka med tippex eller rakar håret på sidorna. Genom att fördöma andra identiteter så har man till slut en eller flera identiteter som man gör till sin och detta är precis vad Nina Björk också gjorde. Jag håller med om att min identitet som kvinna är kulturellt skapad, se bara ett tidigare inlägg där jag ifrågasatte min egen (kulturella) kvinnlighet, men jag tycker inte att man rakt av kan utesluta den identitet som naturen skapat åt mig (genom att säga: nej, jag är inte en man). Och det är här som de stora håligheterna börjar.
Boken har åldrats avsevärt under de 10 år som gått och just nu funderar jag mest på hur den feministiska debatten ser ut just i skrivande stund. Helt ärligt vet jag inte riktigt om jag kan påstå att det finns någon. Eller gör det?
Utan att förlora mig i en diskussion i identitetskonstruktionens vara eller icke vara så har fortfarande boken sina poänger kring detta fenomen. Men, jag tycker nog att det är rätt enkla poänger och det är en rätt ointressant diskussion som Nina Björk för; att leta reda på cirkelresonemang eller hål i andra feministers argumentation kring begrepp och åsikter för att själv föra fram sina egna. Det är ett rätt klassiskt exempel på hur man skapar själv sin identitet; genom att säga nej och ta avstånd till en viss grupp eller åsikt så formar man även sin egen. T.ex; jag är inte punkare. Det inbegriper trots allt inte bara en del utan ett mindre spektra av detaljer jag då säger nej till: jag lyssnar inte på musiken, jag har inte rutiga byxor, jag målar inte min skinnjacka med tippex eller rakar håret på sidorna. Genom att fördöma andra identiteter så har man till slut en eller flera identiteter som man gör till sin och detta är precis vad Nina Björk också gjorde. Jag håller med om att min identitet som kvinna är kulturellt skapad, se bara ett tidigare inlägg där jag ifrågasatte min egen (kulturella) kvinnlighet, men jag tycker inte att man rakt av kan utesluta den identitet som naturen skapat åt mig (genom att säga: nej, jag är inte en man). Och det är här som de stora håligheterna börjar.
Boken har åldrats avsevärt under de 10 år som gått och just nu funderar jag mest på hur den feministiska debatten ser ut just i skrivande stund. Helt ärligt vet jag inte riktigt om jag kan påstå att det finns någon. Eller gör det?
Tuesday, January 29, 2008
Det är alltså sant
I dn idag kan vi alltså läsa: 30-årsåldern som kan vara ett ganska 'desperate place' för en kvinna som inte hittat någon. Allt som står i dn är sant!?
Monday, January 28, 2008
Varje gång
jag träffar Therese och ser henne bland andra människor så slås jag av den enorma vänlighet som ryms i den själen. I lördags vid vägkanten stod en kvinnlig uteliggare som undrade om vi hade ett par kronor över. Nä, sa jag och promenerade vidare. Inte Therese, hon stannade till, förklarade var kvinnohemmet låg någonstans och gav henne en tjuga till bussen.
Hon har en förmåga att tala till alla människor på ett oerhört tilltalande sätt och många gånger önskar jag att att jag hade bara en liten del av hennes underbara person.
Men till mitt lilla försvar så gav jag bort mina vantar till damen. Hon hade nämligen blålila händer och jag tyckte att hon behövde mina röda vantar bättre än jag.
Hon har en förmåga att tala till alla människor på ett oerhört tilltalande sätt och många gånger önskar jag att att jag hade bara en liten del av hennes underbara person.
Men till mitt lilla försvar så gav jag bort mina vantar till damen. Hon hade nämligen blålila händer och jag tyckte att hon behövde mina röda vantar bättre än jag.
Så var det sagt
Jag har för första gången i mitt liv träffat en man som jag blev ordentligt kär i. Inte bara slita av honom kläderna utan på riktigt, dela mitt liv-prylen. Det är väldigt ovanligt för min del och mitt beslut att totalt klippa honom ångrade jag redan innan tagit beslutet. Tidigare har jag träffat män som jag tröttnat på redan innan jag ens fastnat och här är han. En kille jag vill vakna med morgon efter morgon. Jag vill prata med honom jämt, höra hans fåniga kommentarer om allt och inget. Jag vill. Jag vill.
Bara känslan av att vilja dela en vardag med den här mannen är för mig rätt stor. Han utmanar mig varje gång vi pratar och kräver mycket av mig och nästan det bästa av allt, han bestämmer rätt kapitalt över mig. Och jag gillar det. Han är inte ett dugg lättmanövrerad och i min bok är det mycket tilltalande och grymt sexigt. Det var någon som sa att man ska hålla fast vid personer som får en att vilja bli en bättre människa och att man ska behålla den personen där man själv känner sig vacker och som får dig att skratta. Vi skrattar åt samma saker och behöver inte förklara oss hela tiden. Jag behöver ju inte ens definiera trippelironi med honom.
Med honom är jag mig själv, fast en lite bättre variant.
Och som grädde på moset har han inte fattat ett jävla dugg. Vilken jävla stjärna. Och jag, heartbroken as ever.
Bara känslan av att vilja dela en vardag med den här mannen är för mig rätt stor. Han utmanar mig varje gång vi pratar och kräver mycket av mig och nästan det bästa av allt, han bestämmer rätt kapitalt över mig. Och jag gillar det. Han är inte ett dugg lättmanövrerad och i min bok är det mycket tilltalande och grymt sexigt. Det var någon som sa att man ska hålla fast vid personer som får en att vilja bli en bättre människa och att man ska behålla den personen där man själv känner sig vacker och som får dig att skratta. Vi skrattar åt samma saker och behöver inte förklara oss hela tiden. Jag behöver ju inte ens definiera trippelironi med honom.
Med honom är jag mig själv, fast en lite bättre variant.
Och som grädde på moset har han inte fattat ett jävla dugg. Vilken jävla stjärna. Och jag, heartbroken as ever.
Friday, January 18, 2008
Thursday, January 17, 2008
En sucker
Jag har gått o skaffat mig en idol. Det är en kollega som jag brukar hänga med ut på jobb med ojämna mellanrum och igår blev det bestämt att jag ska med ut igen. Jag tycker på det hela taget att hon är rätt cool, hon är rättfram, smart och jävligt rolig. Lite grann som jag vill vara när jag blir stor. Och igår när vi pratade på telefon så avslutade hon med: "Det ska bli roligt!" Och eftersom jag är en sucker för attention så blev jag jätteglad!
Det gjorde lite min dag igår!
Det gjorde lite min dag igår!
Wednesday, January 16, 2008
Nu har jag fattat
vad folk menar med januaripengar. Jag är riktigt jävla tokpank just nu och imorrn får jag besök så jag tog lite cash för att köpa lite vin. Så det gjorde jag. Väl hemma provsmakade jag det hela. Det smakar skit. Jag kan inte helt avgöra om det är boxen som är dålig eller om det helt enkelt är ett jävligt risigt vin. Svårt att säga. Men nu sitter jag iaf på tre liter riktigt dåligt vin. Så det är kidsmetoden som gäller: drick det första glaset jävligt fort så ordnar det sig på slutet.
Nu var det dags igen
För ytterligare en omgång av Schlager, eller Melodifestivalen som det heter. Och min favorit alla kategorier ska vara med och skråla i år igen. Snälla nån, fick hon inte nog av förnedring förra gången hon ställde upp? Den här gången ska hon dessutom göra en duett med Andreas Johnsson som blev tvåa när hon vann. Om ni inte fattat det så är det förståss Carola som jag pratar om.
Jisses. Jag ska börja en kampanj som går ut på att uppmana folk att våga inte rösta på Carola. Det är ett ställe som hon är stor på, det är i sitt eget huvud. Resten av världen bryr sig nada om den hysteriska kristus-wannabe-figuren med psykotisk blick. Om man inte som jag och blir galen på henne förståss!
Jisses. Jag ska börja en kampanj som går ut på att uppmana folk att våga inte rösta på Carola. Det är ett ställe som hon är stor på, det är i sitt eget huvud. Resten av världen bryr sig nada om den hysteriska kristus-wannabe-figuren med psykotisk blick. Om man inte som jag och blir galen på henne förståss!
Monday, January 14, 2008
Åh jag kan inte låta bli
För vem kan inte gilla Anja? Jag tycker hon är fantastisk!!! En riktig liten slalompärla.
Elin hjärta Anja
Elin hjärta Anja
Idag
har jag grym lust att vara skitnödig och trotsig tonåring.
Nån fler än jag som börjar misstänka en annalkande och relativt akut åldersnoja??
Nån fler än jag som börjar misstänka en annalkande och relativt akut åldersnoja??
Sunday, January 13, 2008
Nu är hon på farten igen
den goda Ribbing. Och tammefan om hon inte är ute och cyklar nu. Titta här bara.
Vi hade den där debatten i fredags jag och par flickor till. Visar man brösten vill man att folk ska se. Så enkelt är det, vill man inte det kan man alltid bära polokrage.
Etikett eller inte, så enkelt är det. Sen är väl stirrandet en annan fråga. Jag hade, rätt omedvetet, en urringad tröja till en intervju en gång i världen. Då stirrades det, fast jag fattade inte varför förrns efter när jag var på dass och tittade mig i spegeln. Då såg jag. Och jobbet, jo det fick jag!
Vi hade den där debatten i fredags jag och par flickor till. Visar man brösten vill man att folk ska se. Så enkelt är det, vill man inte det kan man alltid bära polokrage.
Etikett eller inte, så enkelt är det. Sen är väl stirrandet en annan fråga. Jag hade, rätt omedvetet, en urringad tröja till en intervju en gång i världen. Då stirrades det, fast jag fattade inte varför förrns efter när jag var på dass och tittade mig i spegeln. Då såg jag. Och jobbet, jo det fick jag!
Tunnelbanan
Det är ju här jag möter folk och förfasas över dem. Igår var det en kille som satt påklädd och mer eller mindre anständig på väg in till stan då han halar fram mobilen och ringer ett samtal: "Vet du var min svarta mössa är? Jag hittar den inte, jag letade hemma och jag hade den sist där. Så nånstans hemma måste den vara och tänkte höra om du visste var jag hade den". Vad jag kunde räkna ut så ringde han till sin flickvän, som tydligen inte var hemma.
Rätta mig om jag har fel, men är det verkligen hennes ansvar att hålla reda på hans mössa? Dessutom hade han en mössa på huvudet också. En grå.
Sen var det väl en 5-6 plusgrader igår. Riktigt mössväder.
Rätta mig om jag har fel, men är det verkligen hennes ansvar att hålla reda på hans mössa? Dessutom hade han en mössa på huvudet också. En grå.
Sen var det väl en 5-6 plusgrader igår. Riktigt mössväder.
Let's Dance
eller perhaps, lets not.
Nu börjar en ny säsong av icke-nyheter; vem som har skoskav, vem som är kär i vem, vem som åker ut, vem som vinner, vem som bråkar med vem i all oändlighet i 15-20 veckor eller hur lång tid det nu tar att kora en vinnare i en tävling som är en icke-tävling.
Jag är så taggad att följa med på hur det hela ska utveckla sig.
Nu börjar en ny säsong av icke-nyheter; vem som har skoskav, vem som är kär i vem, vem som åker ut, vem som vinner, vem som bråkar med vem i all oändlighet i 15-20 veckor eller hur lång tid det nu tar att kora en vinnare i en tävling som är en icke-tävling.
Jag är så taggad att följa med på hur det hela ska utveckla sig.
Thursday, January 10, 2008
Wednesday, January 9, 2008
Årets låt
40 % av svenska folket tyckte att det var årets bästa låt, Om du lämnar mig nu.
Själv vill jag bara ta livet av mig när jag måste höra den. Så oerhört deprimerande och tragisk.
Själv vill jag bara ta livet av mig när jag måste höra den. Så oerhört deprimerande och tragisk.
Tuesday, January 8, 2008
Men för den som faktiskt räknar
så är det egentligen först 400 om ett par stycken. De som jag ännu inte publicerat ligger lite som ett känsligt läge. Lite grann som en finne som bara måste få mogna ett par dagar till.
Har jag hört. Om acne alltså.
Har jag hört. Om acne alltså.
400 jämt!
Min blogg fyller 400 inlägg!
Det ska firas med buller och bång. Imorgon kl 15 infinner vi oss samtliga på plattan där jag hyrt in björnar i fåniga hattar som promenerar på en boll, Sinead O'Connor med hår, paradorkestrar, Camilla Henemark som hyllningstalar kring min stilistiska genialitet, Göran Persson kommer för att trycka min hand och tacka för all försmädelse och gycklare blåser eld i skymningen.
Vill du vara med är det bara att dyka upp. Världen är min fest och du är bjuden!
Det ska firas med buller och bång. Imorgon kl 15 infinner vi oss samtliga på plattan där jag hyrt in björnar i fåniga hattar som promenerar på en boll, Sinead O'Connor med hår, paradorkestrar, Camilla Henemark som hyllningstalar kring min stilistiska genialitet, Göran Persson kommer för att trycka min hand och tacka för all försmädelse och gycklare blåser eld i skymningen.
Vill du vara med är det bara att dyka upp. Världen är min fest och du är bjuden!
Bra saker med januari
Det är
- nästan ett helt år innan vi tvingas äta julmat igen
- säsong för Sharon-frukt
- på väg att bli ljusare ute
- bara grå, trisst vardag. Underbart!
Allt med Colin Firth
är inte Stolthet & Fördom. Kvällens niofilm på femman bevisar detta smärtsamt tydligt.
Idag
fick jag en inbjudan på fejjan till en fest jag inte är helt säker att jag vill gå på.
Mest för att jag är en grymt självisk idiot och festen syftar till att säga hej då till ett par som kommit mig väldigt nära det senaste året och nu ska de lämna mig... De ska till Afrika och kommer ha hur lajbans som helst och jag, jag ska vara kvar här och tråka mig varje kväll.
Jajja, jag ska gå på festen, men kanske kommer jag klämma en krokodiltår. Det må väl vara hänt då. Men roligt, det tänker jag inte ha!
Mest för att jag är en grymt självisk idiot och festen syftar till att säga hej då till ett par som kommit mig väldigt nära det senaste året och nu ska de lämna mig... De ska till Afrika och kommer ha hur lajbans som helst och jag, jag ska vara kvar här och tråka mig varje kväll.
Jajja, jag ska gå på festen, men kanske kommer jag klämma en krokodiltår. Det må väl vara hänt då. Men roligt, det tänker jag inte ha!
Monday, January 7, 2008
Män
Ibland kan jag slås av hur mycket jag inte gillar män. De klär sig illa, beter sig illa och kanske det som stör mig allra mest; de luktar illa. Detta är mest störande i lokaltrafiken där jag dagligen måste stångas med gigantiska dunjackor som ingen tvättat någonsin av vad man kan känna på lukten.
Män har också en förmåga att sprida ut sin person över alldeles för stora ytor och så har de håriga och hårda ben. De pratar som att det de säger är det viktigaste tankar någonsin tänkts och det är en ynnest för alla oss andra att vi får ta del av dem.
De har fula mössor och tycker inte att det är konstigt att dagligen ha på sig skidhandskar, även fast det är åtminstone 30 mil till närmsta fungerande och öppna skidbacke. De skäms inte för att inte raka sig i ansiktet och sprider sin smuts över vårt samhälle.
Män, de kastar snöbollar på en och tacklar en på asfalt för att man hade den dåliga smaken att vara först på fotbollen. De tar alldeles för stor plats och gör andra människor lika lyckliga som olyckliga.
Fan. Så jävla trött jag är på män just idag.
Män har också en förmåga att sprida ut sin person över alldeles för stora ytor och så har de håriga och hårda ben. De pratar som att det de säger är det viktigaste tankar någonsin tänkts och det är en ynnest för alla oss andra att vi får ta del av dem.
De har fula mössor och tycker inte att det är konstigt att dagligen ha på sig skidhandskar, även fast det är åtminstone 30 mil till närmsta fungerande och öppna skidbacke. De skäms inte för att inte raka sig i ansiktet och sprider sin smuts över vårt samhälle.
Män, de kastar snöbollar på en och tacklar en på asfalt för att man hade den dåliga smaken att vara först på fotbollen. De tar alldeles för stor plats och gör andra människor lika lyckliga som olyckliga.
Fan. Så jävla trött jag är på män just idag.
Jag har gjort officerstestet
Så nu kan jag lägga planerna på en eventuell officerskarriär på hyllan. Jag var sämre än genomsnittet på simultanförmåga och rent katastrofalt dålig på det spatiala testet. Minnestestet gjorde jag klart bäst resultat på, vilket förvånar mig föga då det jag skulle komma ihåg var några färgade kryss, fyrkanter och klicka på den platsen. Ännu mindre förvånad blir jag när det var några siffror jag skulle komma ihåg. Siffror är ju min enda sanna talang att jag kan komma ihåg siffror. 6302, ring a bell, Simon?
Så det är bara att ge sig på en militär karriär. Så tråkigt. Eftersom jag har så himla lätt för att foga mig, anpassa mig i ledet och inte alls ifrågasätta auktoriteter. Armén går miste om ett riktigt guldkalvsämne i mig. För att inte tala om hur väl jag klär i grönt. Oj oj.
Så det är bara att ge sig på en militär karriär. Så tråkigt. Eftersom jag har så himla lätt för att foga mig, anpassa mig i ledet och inte alls ifrågasätta auktoriteter. Armén går miste om ett riktigt guldkalvsämne i mig. För att inte tala om hur väl jag klär i grönt. Oj oj.
Ljudeffekter
För ungefär 15 år sedan hade jag en utom-kroppslig upplevelse och det var inget övernaturligt mumbo-jumbo, nej nej. Jag tog helt enkelt en minut och lyssnade på mig själv. Det gav mig två saker; jag gör det fan aldrig igen samt att jag tog ett beslut på att inte använda mig av ljudeffekter när jag pratar. Jag bestämde mig för att det var fånigt att använda mig av allehanda ljud när jag pratade istället för att skaffa mig ett språk där jag kunde beskriva olika känsloyttringar, händelser eller vad det nu vara månde.
Så jag skaffade mig ord för allt och fortsätter än idag att försöka utveckla mitt språk och samla på ord. Så döm min förvåning när jag träffar vuxna människor (riktigt vuxna sådana i 50-årsåldern) som använder sig av pruttljud, pyser luft och saliv mellan tänderna när de ska beskriva något. Då känner jag mig rätt gammal. Och framförallt grymt borgerlig, medelklassigt nervös och närmare 100 år med orden "ungdomen av idag" ringandes i öronen.
Så jag skaffade mig ord för allt och fortsätter än idag att försöka utveckla mitt språk och samla på ord. Så döm min förvåning när jag träffar vuxna människor (riktigt vuxna sådana i 50-årsåldern) som använder sig av pruttljud, pyser luft och saliv mellan tänderna när de ska beskriva något. Då känner jag mig rätt gammal. Och framförallt grymt borgerlig, medelklassigt nervös och närmare 100 år med orden "ungdomen av idag" ringandes i öronen.
minns förra veckan
med frid vid samtliga skrivbord. Lågmälda samtal och glest mellan de få som faktiskt infann sig på kontoret.
Idag, fullt med folk, alla pratar samtidigt och som vanligt är det svårt att koncentrera sig...
Fast å andra sidan har jag ju ett par stycken att äta lunch med idag. Inte att förakta.
Det är som när man pluggade och stannade kvar i stan över sommaren. De två första veckorna in i september var alltid värst när man fortfarande var inne i sommar-inställningar med ett lugnt tempo helt utan stress. Plötsligt fick man helt oprovocerat stå i kö på ica, bara för att köpa en liter mjölk. Och istället för att samlas alla sju personer i bekantskapskretsen var o varannan kväll för att grilla korv, spela kubb eller glo på morden i midsomer hade man plötsligt 100 vänner och bekanta att välja mellan.
Idag, fullt med folk, alla pratar samtidigt och som vanligt är det svårt att koncentrera sig...
Fast å andra sidan har jag ju ett par stycken att äta lunch med idag. Inte att förakta.
Det är som när man pluggade och stannade kvar i stan över sommaren. De två första veckorna in i september var alltid värst när man fortfarande var inne i sommar-inställningar med ett lugnt tempo helt utan stress. Plötsligt fick man helt oprovocerat stå i kö på ica, bara för att köpa en liter mjölk. Och istället för att samlas alla sju personer i bekantskapskretsen var o varannan kväll för att grilla korv, spela kubb eller glo på morden i midsomer hade man plötsligt 100 vänner och bekanta att välja mellan.
Thursday, January 3, 2008
Ett stycke
förslösad kvinnlighet. Det är jag det.
Jag har läst ett par böcker om kvinnor, feminism och de senaste veckorna har jag tänkt rätt mycket på de ämnena. Att vara feminist. Att vara kvinna.
Min ständiga akilleshäl, är jag kvinna och framförallt är jag tillräckligt kvinnlig?
Att aktivt söka sig till miljöer och omständigheter som är uppenbart icke kvinnliga och alltid arbeta för att inte vara kvinnlig. I mitt fall yttrar det sig i en rad olika manifest. Smink till exempel, jag väljer att istället för att försöka dekorera mig till nån slags maskerad kvinnlighet istället välja att se min makeup som ett test. Hur långt får man gå, kan jag travestera kvinnlighet och ändå vara kvinnlig?
När går jag över gränsen från att vara mig själv (definerad som icke kvinna, inte okvinnlig) till att vara till någon annan, kvinnlig? Eller kanske egentligen tjejig? Ett skällsord i mina öron. Tjejig och brudig, ord som jag använder för att förminska och förlöjliga mig själv och andra kvinnor. Kan man vara tjejig utan rosa läppglans, utan smink och utan intresse att ständigt och jämt prata om pojkvänner?
Använder jag min egen osäkerhet på kvinnligheten till att gå i de patriarkala strukturernas ledband? Är jag inte en egen självständig, tänkande individ som väljer att vara feminist då jag inte riktigt kan stå för kvinnligheten i hela dess form? Måste jag välja mellan kvinnlig och tjejig? Måste jag välja att inte vara det ena eller det andra? Identitetsskapande tar ofta sin början i att definiera sig som inte.
Jag, ett skämt till kvinna, trots de kvinnliga attributen.
Jag har läst ett par böcker om kvinnor, feminism och de senaste veckorna har jag tänkt rätt mycket på de ämnena. Att vara feminist. Att vara kvinna.
Min ständiga akilleshäl, är jag kvinna och framförallt är jag tillräckligt kvinnlig?
Att aktivt söka sig till miljöer och omständigheter som är uppenbart icke kvinnliga och alltid arbeta för att inte vara kvinnlig. I mitt fall yttrar det sig i en rad olika manifest. Smink till exempel, jag väljer att istället för att försöka dekorera mig till nån slags maskerad kvinnlighet istället välja att se min makeup som ett test. Hur långt får man gå, kan jag travestera kvinnlighet och ändå vara kvinnlig?
När går jag över gränsen från att vara mig själv (definerad som icke kvinna, inte okvinnlig) till att vara till någon annan, kvinnlig? Eller kanske egentligen tjejig? Ett skällsord i mina öron. Tjejig och brudig, ord som jag använder för att förminska och förlöjliga mig själv och andra kvinnor. Kan man vara tjejig utan rosa läppglans, utan smink och utan intresse att ständigt och jämt prata om pojkvänner?
Använder jag min egen osäkerhet på kvinnligheten till att gå i de patriarkala strukturernas ledband? Är jag inte en egen självständig, tänkande individ som väljer att vara feminist då jag inte riktigt kan stå för kvinnligheten i hela dess form? Måste jag välja mellan kvinnlig och tjejig? Måste jag välja att inte vara det ena eller det andra? Identitetsskapande tar ofta sin början i att definiera sig som inte.
Jag, ett skämt till kvinna, trots de kvinnliga attributen.
Jag har gjort en rannsakan
av mig själv. Kommit fram till två saker:
Jag är bra på att tala
Jag vill skriva en bok
Så idag har jag skrivit ett grovt utdrag till synopsis till min roman plus att jag skrev en novell om en snubbe på jobbet där jag diktade ihop hans vardag.
Men nu'rå? Vad händer sen? När ska jag bli publicerad? Va va va?
Just det ja, inget tålamod har jag ju heller...
Jag är bra på att tala
Jag vill skriva en bok
Så idag har jag skrivit ett grovt utdrag till synopsis till min roman plus att jag skrev en novell om en snubbe på jobbet där jag diktade ihop hans vardag.
Men nu'rå? Vad händer sen? När ska jag bli publicerad? Va va va?
Just det ja, inget tålamod har jag ju heller...
En svag
men väldigt distinkt doft av Hawaiian Tropic har letat sig in till kontoret idag. Jag drömde genast om lata dagar i solen där man med oljig och med solvarm hud får vada ner i ett lagomt varmt vatten och bada.
Men närå. Idag är det ett vintervidrigt Sthlm som väntar på mig. Imorse när jag gick till t-banan så var det ytterligare två personer som promenerat på min gata. TVÅ, herregud. Det är ju bara lite snö...
Men närå. Idag är det ett vintervidrigt Sthlm som väntar på mig. Imorse när jag gick till t-banan så var det ytterligare två personer som promenerat på min gata. TVÅ, herregud. Det är ju bara lite snö...
Wednesday, January 2, 2008
Böcker
jag har läst under jul:
Bitterfittan av Maria Sveland. Men kära nån, en feminist som påstår sig vilja skriva FÖR kvinnor, men som hela tiden framställer sig själv som ett offer. Hur exakt ska det hjälpa andra som försöker skapa ett jämställt samhälle? Den lösning som presenteras i boken handlar nämligen om att att fly, istället för att ta en konfrontation eller ens någon slags aktion överhuvudettaget, och istället chanta "jag är feminist. jag är feminist". För det är så man skapar ett samhälle med mäns och kvinnors lika värde. Jotjoru.
Nästa inlägg i feministdebatten:
Jaktsäsong av Mats Strandberg. En liten karamell av Stockholms gayliv och en faghags jakt på kärleken som såklart hittas på jobbet. Var annars? Och som dessutom kärar ner i en bög som senare visar sig vara bi och som i slutet tydligen blir hetero. Same crap as always. Det är en sorglig flora dessa chicklits där prinsen redan från början finns med i handlingen och som alltid får de varandra i slutet. Bara en enda gång skulle jag vilja läsa en bok där den kvinnliga huvudpersonen gör som alla andra i livet, ser till att fucka upp det med de bra personerna och istället lägger ner kraft och energi på att obsessa kring the bad guy.
Men nu var det ju inte mitt liv vi skulle diskutera. Men not to worry, jag håller som bäst på att fila på ett synopsis på min egna lilla bok där huvudpersonen inte är särskilt snygg, smart eller ens har vett att göra bra val.
Jag vill varna för en bok som kanske alltför mycket skulle kunna påminna om min egen bok: En serietecknares dagbok av Martin Kellerman. Killen som mer eller mindre genialt ritar Rocky har i brist på alternativ valt att publicera delar ur hans blogg. Texterna är taskigt skrivna och hade inte ens med bästa vilja i världen hade blivit publicerad om det inte vore för författarens namn. Likheterna med mig? Han slirar runt i Stockholms nattliv med sina polare och dricker bärs. Skillnaderna är att han skryter en hel del om sina ligg som är konstant ansiktslösa, personlighetslösa och påfallande ofta har han en otrevlig ton mot de han väljer att ligga med. Han förefaller i sin egen blogg vara extremt otrevlig och ruskigt självgod.
Vem vet, vi kanske har mer gemensamt än vad jag vill erkänna?
Bitterfittan av Maria Sveland. Men kära nån, en feminist som påstår sig vilja skriva FÖR kvinnor, men som hela tiden framställer sig själv som ett offer. Hur exakt ska det hjälpa andra som försöker skapa ett jämställt samhälle? Den lösning som presenteras i boken handlar nämligen om att att fly, istället för att ta en konfrontation eller ens någon slags aktion överhuvudettaget, och istället chanta "jag är feminist. jag är feminist". För det är så man skapar ett samhälle med mäns och kvinnors lika värde. Jotjoru.
Nästa inlägg i feministdebatten:
Jaktsäsong av Mats Strandberg. En liten karamell av Stockholms gayliv och en faghags jakt på kärleken som såklart hittas på jobbet. Var annars? Och som dessutom kärar ner i en bög som senare visar sig vara bi och som i slutet tydligen blir hetero. Same crap as always. Det är en sorglig flora dessa chicklits där prinsen redan från början finns med i handlingen och som alltid får de varandra i slutet. Bara en enda gång skulle jag vilja läsa en bok där den kvinnliga huvudpersonen gör som alla andra i livet, ser till att fucka upp det med de bra personerna och istället lägger ner kraft och energi på att obsessa kring the bad guy.
Men nu var det ju inte mitt liv vi skulle diskutera. Men not to worry, jag håller som bäst på att fila på ett synopsis på min egna lilla bok där huvudpersonen inte är särskilt snygg, smart eller ens har vett att göra bra val.
Jag vill varna för en bok som kanske alltför mycket skulle kunna påminna om min egen bok: En serietecknares dagbok av Martin Kellerman. Killen som mer eller mindre genialt ritar Rocky har i brist på alternativ valt att publicera delar ur hans blogg. Texterna är taskigt skrivna och hade inte ens med bästa vilja i världen hade blivit publicerad om det inte vore för författarens namn. Likheterna med mig? Han slirar runt i Stockholms nattliv med sina polare och dricker bärs. Skillnaderna är att han skryter en hel del om sina ligg som är konstant ansiktslösa, personlighetslösa och påfallande ofta har han en otrevlig ton mot de han väljer att ligga med. Han förefaller i sin egen blogg vara extremt otrevlig och ruskigt självgod.
Vem vet, vi kanske har mer gemensamt än vad jag vill erkänna?
Kikar lite på fejjan
och hamnar av en rad olika anledningar på min tonårskärleks Vides sida. Han har gjort som man ska på fejjan, lagt in massor av bilder på sig själv. Och jag konstaterar förvånat att han har blivit äldre. Kråksparkar runt ögat och helskägg. Konstigt med tanke på att jag är ju bara marginellt äldre än när vi hängde runt i härnta och drack rödvin i stadsparken.
Jag ler fortfarande när jag tänker på honom, han är nog kanske den snällaste killen jag träffat!
Jag ler fortfarande när jag tänker på honom, han är nog kanske den snällaste killen jag träffat!
Tuesday, January 1, 2008
Piloten
hade (även idag) den goda smaken att hälsa oss välkomna till Stockholm och Arlanda med orden: "Efter den här fina landningen..."
Ja va fan, skryter ingen om dig får du göra det själv!
Ja va fan, skryter ingen om dig får du göra det själv!
Flygresan
På flyget idag hamnade jag bredvid en tjej som träffade sin gamla skolkamrat. Båda två bodde numera i Sthlm o det var en fröjd att höra deras konversation. Dels på grund av dialekt-ambivalensen. Skulle de prata norrländska eller skulle de prata stockholmska? Ingen av dem visste och den ena av dem växlade mellan de två. Jag kunde inte riktigt låta bli att nynna för mig själv "du har tränat bort din dumma dialekt"...
Sen var det själva innehållet: "jo, vi jobbar massor nu" (inte jag, vi), "Sara har fått en bäbis". "Lisa har fått en bäbis", "Stefan har fått TVÅ bäbisar"osv osv. Jag tror att de har mycket gemensamt. Tokmycket.
Varför prata om nåt viktigt när man istället kan rapa upp vilka som fått barn och lite skryta om hur mycket de jobbar. För att sedan utmynna i rese-skrytet. Det obligatoriska. Jodå, det gäller att upprätthålla fasaden. At all costs!
Sen var det själva innehållet: "jo, vi jobbar massor nu" (inte jag, vi), "Sara har fått en bäbis". "Lisa har fått en bäbis", "Stefan har fått TVÅ bäbisar"osv osv. Jag tror att de har mycket gemensamt. Tokmycket.
Varför prata om nåt viktigt när man istället kan rapa upp vilka som fått barn och lite skryta om hur mycket de jobbar. För att sedan utmynna i rese-skrytet. Det obligatoriska. Jodå, det gäller att upprätthålla fasaden. At all costs!
Subscribe to:
Posts (Atom)