För ungefär 15 år sedan hade jag en utom-kroppslig upplevelse och det var inget övernaturligt mumbo-jumbo, nej nej. Jag tog helt enkelt en minut och lyssnade på mig själv. Det gav mig två saker; jag gör det fan aldrig igen samt att jag tog ett beslut på att inte använda mig av ljudeffekter när jag pratar. Jag bestämde mig för att det var fånigt att använda mig av allehanda ljud när jag pratade istället för att skaffa mig ett språk där jag kunde beskriva olika känsloyttringar, händelser eller vad det nu vara månde.
Så jag skaffade mig ord för allt och fortsätter än idag att försöka utveckla mitt språk och samla på ord. Så döm min förvåning när jag träffar vuxna människor (riktigt vuxna sådana i 50-årsåldern) som använder sig av pruttljud, pyser luft och saliv mellan tänderna när de ska beskriva något. Då känner jag mig rätt gammal. Och framförallt grymt borgerlig, medelklassigt nervös och närmare 100 år med orden "ungdomen av idag" ringandes i öronen.
Monday, January 7, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment