Och ta mig fan, det gjorde jag! Idag på t-banan från mig när jag väntade på tåget så kom det knallande en kille jag jobbade med under min sejour som servitris. Innan jag ”avancerade” till bartender. Det är inte särskilt ofta jag egentligen blivit mött med den uppenbara könsdiskrimineringen, men det gjorde jag med besked när jag gav mig in i bar-området på den restaurangen. Inte från chefen, inte alls, hon gillade mig skarpt. Vem gör inte det liksom? Nä, det var de andra killarna, som var 22 och vars hela värld bestod i att framhäva sig själva och vara stendryga. Klassiskt exempel på människor som är blyga och kanske lite dålig självkänsla som (över)kompenserar genom att gå åt det stendryga hållet till att bli rent otrevliga. Herregud, har de ingen mamma som säger sanningen åt dem?
Nåväl, eftersom jag var flicka så kunde ju inte jag hälla upp en öl, måtta ett vinglas eller blanda så himla avancerade drinkar som en Ragnar, eller GT som faktiskt var den vanligaste drinken på det stället. Nej för fan. Vem kan det? Men att jag skulle hämta lådvis med kryss-cider och öl, sprit och vin från förrådet och kånka och bära. Det var det inga som helst problem med. Nej nej för tusan, det var precis det jag klarade av trodde dem. Jag tror faktiskt inte att någon av de pojkarna fick reda på att i samband med att Sverige-chefen kom så var det jag som stod i baren och blandade fina drinkar på livet. Det bästa var när jag och en annan flicka stod i baren och drog in drickspengar utav bara fan. Skillnaden mellan oss och de andra pojkarna var att vi var ju trevliga, roliga och söta. Och det är så man drar in dricks! De var helt förvånade över att det var så mycket dricks den kvällen. Ingen av dem var några raketforskare…
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment