Monday, September 3, 2007

Vilken resa

Igår gjorde jag och min vän en av våra egentligen väldigt typiska grejor. Vi bestämde oss hastigt och lustigt för att hyra en bil och åka på en liten biltur. Vi skulle åka från Eskilstuna till Västerås och tillbaka, var planen.

Vi promenerade först till ok-macken där vi ville hyra en bil och fick till svar att de inte hyrde ut bilar under helgerna. Hallå? Va? Vill de inte tjäna några pengar?? Kanske inte, så vi knallade istället till den norska konkurrenten som tydligen var intresserad av våra småslantar så glada i hågen satte vi kosan mot Västerås. Jag personligen har vart där en gång, tillsammans med en vän som bor i stan och vallade oss runt eftersom hon visste var vi skulle och inte. Vännen har antagligen inte heller vart sådär fasligt mycket i V-ås så när vi väl kom fram konstaterade vi att vi inte hade en aning om exakt vart ikea ligger nånstans. Efter en del telefonerande så kom vi i alla fall fram och vi handlade en massa roliga saker (mitt bästa köp var en turkos badrumsmatta) och satte oss i bilen igen för hemfärd. Det var här det började.

Först kom vi fram till att vi var hungriga och in i stan o skulle fickparkera. Att fickparkera är i min bok inte helt enkelt och lägg därtill att göra det med bil som inte är din egen och du inte har örnkoll på exakt var bilens kanter är någonstans. Ta sedan med en gubbe som promenerar förbi samtidigt som jag håller på att fickparkera och man ser hur han gärna vill lägga sig i. Eftersom jag lider av förstorat-ego-syndromet där jag är i det närmaste perfekt så ville jag inte direkt ha några goda råd från honom så jag vinkade glatt och demonstrativt och han fattade vinken. Efter vi var mätta och belåtna snurrade vi ett varv till inne i V-ås där vi igen konstaterade att vi inte har nån som helst aning om vart vi skulle nånstans, men helt plötsligt kom det en skylt med E-tuna och vi körde in på den. Och vi körde och vi körde och vi körde. Och helt plötsligt var vi en dryg mil från Köping...

Vi hade alltså kört fel. Men eftersom vi inte sett nån skylt till E-tuna så visste vi inte vart vi kört fel. Så in på macken i Köping, konstaterade att vi missat en liten skylt (enligt mack-killen) som låg precis vid vägbygget så det var nästan inte ens vårat fel. Efter Köping väntade Kungsör, en liten gullig ort som inte gjorde så mycket väsen av sig. Vi såg inte en enda människa som var ute och promenerade, bara bilar. Sen svängde vi på E18 (eller E20, minns inte så noga, det kanske är därför som det blir fel för oss) och rätt vad det var så var vi tillbaka i Eskilstuna igen. Ta da!

Tydligen så är ingen förvånad över att det var just vi två som hamnade på såna här grejjer enligt de jag pratat med... Helt ärligt, kanske inte jag heller. Vi brukar säga att nästa gång ska vi planera ordentligt. Men hittils har det fan inte hänt en gång. Men kanske nästa gång, man vet aldrig!

1 comment:

E said...

Men åh då kunde ni ju ha hälsat på Linda Hammar. (Från en annan del av köping)