Jag skulle gärna

skriva nåt roligt. Men det är tajjt med tid mellan alla julbord och allt knäckätande. Återkommer under nästa år.

En gammal pojkvän trakasserar mig på fejjan där han skickar rädda-världen-pryttlar. Häromsistens fick jag en instruktion på hur man bäst gör hjärt-lung-räddning, igår fick jag ett ”tänktvärt” inlägg om en döende kille som fick chansen att vara hjälte på en baseballmatch i little-league.
”Du har två alternativ; ta bort inlägget eller skicka det vidare och visa att du är en människa som bryr dig om”. Men kära nån, jag kanske borde ge honom min adress till bloggen så han kan läsa lite om hur jag egentligen fungerar. Det är väl klart som fan att jag inte tänker skicka skiten vidare, jag är förvisso inte sådär jättemycket för sånt här, men folk kan ju inte begära av mig att jag ska skicka vidare snyfthistorier för att påvisa att jag inte är känslokall.

Jag bryr mig om, och nästa gång du har lust att visa det för din omgivning, ta och leta reda på telefonen och ring den personen istället för att fylla fejjan med sånt här trams!

Nu har jag packat

sminket också. Jag tyckte att jag hade lite packning...

Packad och klar

Joråsatte...

Klappar köpta - check!
Packat - inte check!
Slarvat bort Eddes klapp - check!
Stickat klart tusserna - check!
Blev det crappy - check!
Kommer glömma massor - check!
Sytt julkjol - check!
Ser fantastisk ut - check!

Hälsningar

Jag har funderat lite över alla kommunikationskanaler jag har denna julen att förmedla God Jul till nära och kära. Vem kommer jag att glömma bort, vem kommer jag att säga det till sju gånger och vem kommer jag få höra det av som jag inte vet vem det är? Jag har redan idag fått tre julkort av människor som jag inte skickat till. Bland annat av min kusin som varje år tar ett foto och gör julkort av. Det festliga i kråksången är att det föreställer henne tillsammans med sambon där det aldrig är ett särskilt smickrande kort för nån av dem. Och aldrig heller julmotiv eller liknande. I år tokskrattar kusinen rakt in i kameren och har ett finger i örat och hennes sambo bredvid som lutar sig bakåt och halvblundar. Det är per definition ett misslyckat kort och det är just det som gör det så jäkla festligt!

SMS tror jag fan inte att jag orkar skicka till nån, de flesta har jag ju redan på fejjan. Så jag antar att jag kan skicka nåt skräp där. Eller så ringer jag. Om jag har tid! Jag har nämligen ändrade planer på julafton. Från en stilla jul tillsammans med mor, far, mormor & morfar till stort julfirande med halva släkten har det nu slutat i jul tillsammans med mor, far, syster o hennes familj. Det blir fint! Det är alltid en lite roligare jul när kidsen är med!

Vilket påminner mig om att jag har ju inte stickat klart ännu. Fan, hinner jag göra det ikväll? Fortsatt rapport följer!

Dator

Min jobbdator är rätt festlig. Varje gång jag nyser så hänger den sig. Jag tror att det är en liten, men väldigt effektiv protest mot att jag är så himla otrevlig och bara nyser rakt ut över den och som en gammal matrona fnyser åt mig och anser att jag minsann inte kan bete mig hur som helst.

Den hemlöse miljonären

från Dikanäs ska äta renfile när han ändå är i Stockholm. Och dessutom väljer att göra det på Hilton Slussen. Jag har ätit där och är väl inte direkt enormt imponerad. Dessutom kan ju jag tycka att det borde finnas folk närmare Dikanäs som bättre vet hur man gör en schysst renfilé.

Den bästa renfilén jag ätit är mot all förmodan faktiskt på Universum (för er som känner till Umeå). Det kunde man inte tro när man var där en tisdaglunch att promoveringskäket var riktigt jävla najjs!

Du vet

att det är en ny generation som går på bio när man kan läsa på affischen "En ny film av regissören till Match Point".

Eftersom namnet Woody Allen inte plingar en klocka för nån.

Rosebud

Jag har gått på reklamen. Köpte Rosebud salve häromdagen. Den är rätt bra, men den luktar lite läskigt.

Om folk inte använder hjärnan, se för fan till att hålla igen då

Detta blir långt.

Jag fick ett mail för ett par år sen med en text om Progesterex, detta supermedel ska tillsammans med Rohypnol användas som en date-rape drug där våldtäcksmannen drogar kvinnan och för att täcka upp spåren och inte riskera ett oönskat barn göra kvinnan steril. Inte bara tillfälligt som ett p-piller. Nej nej, för alltid... Och så oerhört korkat, om en man är ute för att våldta, är då verkligen en bebis det första mannen i fråga försöker undvika? Borde det inte rimligtvis vara att lämna dna-spår efter sig. Tänk Hagamannen.

Detta har då rest några varv runt jorden och man använder sig av Birgitta Olofsson sjuksköterska och doktorand Umeå Universitet som avsändare för att göra det lite mer trovärdigt.

Till att börja med så skriver man universitet med liten bokstav, det vet alla som faktiskt studerat vid ett universitet... Sedan. Jag har googlat Progesterex och Läkemedelsverket och där har man faktiskt sett ett behov av denna sida. Kära nån, jag blir rakt av illamående av att folk är så ini helvete korkade att man helt oreflekterat sväljer all skit som finns. Får man inte en del vett för att man ska använda det? Källkritik, är det inte modernt längre?

Jag blir lite trött i själen när jag tänker på att detta faktiskt skickas fortfarande. Senast idag såg jag det på facebook. Herregud, skärp er!

Birgitta Olofsson till sist då, jodå. Det finns en kvinna som heter det på nus, hon forskar om höftskador inom geriatrik. Rätt långt från steriliseringsmedel...

Sista svängen

till stan. Nån fler än jag som tror att det kan vara komplett kaos? But, when you gotta go, you gotta go!

fejjan

Jag ser på facebook att en av mina närmaste vänner var på SK-middag. Jag kan inte låta bli att bli lite avundsjuk på de andra SK-arna som får hänga med henne. Det vill ju JAG göra... *fnys*

Det var bättre förr när vi alla bodde i samma stad, dessutom inom en radie av en kilometer. Tyvärr hade man ju inte vett att uppskatta det.

Ica...

Har idag fått det nya numret av Buffé, och på sidan 30 har vi två helsidor om... Tadam; FÄRS!!

Vi kan här läsa om den klassiska julköttbullen, olivfyllda järpar, wallenbergare och falska kåldolmar. Som grädde på moset kan man även läsa om de olika sorters färser som Ica marknadsför.

Det står dock inte ett ord om ompackningen av färsen som tydligen sker i olika butiker här i stan. Det hade kanske vart på sin plats kan man tycka.

Min kille

Är rätt jävla snygg!

BTW

Du vet väl att jag är kär i dig va?

Timbuktu

Snart på ett Berns nära dig!

Dagen till ära har jag försökt lägga mig till med lite hiphop-lingo. Big up man! Jag har tjackat ett par jeans (svarta kontorsbrallor är enligt uppgift inte särdeles hippetihoppeti, i synnerhet inte kombinerat tillsammans med en knytblus…) och jag ska titta på the Voice (hiphop & R’n’B) hela kvällen. Jag kommer vara grymt laddad. Sen har jag läst på timbuks hemsida där en rätt stor majoritet gnäller över 20 årsgränsen på Berns. Jag tänkte i mitt stilla sinne att för min del går det bra att höja åldersgränsen med ytterligare fem år! Så kvällen kommer att spenderas efter att frenetiskt leta efter den snabb-verkande rynkkrämen som jag läste om i förra veckan. Vem vet, jag kanske kan passera för 23 om det är tillräckligt skum belysning? ;)

Jag är grymt taggad! <3 <3 <3 <3

(jag tror att <3 är nåt med att skaka rumpan, inte ett hjärta… tyvärr)

Dammsugarborstar

Mer spännande på tåget, jag hade missat ett samtal av MSö, en av de människor jag bara tänker på så åker mungiporna uppåt! Hennes bror brukar ha en förmåga att köpa de mest bisarra och smaklösa julklapparna och jag fnissade och ringde för att fråga vad hon skulle få i klapp av honom detta året. Det verkar på förhandstippningen inte vara så himla illa, tvärtom faktiskt. När jag sedan frågade vad hon skulle köpa åt honom fick jag till svar: ”en dammsugarborste”. Va?

MSö förklarade hur det låg till, med motiveringen: ”Han har väl nött ut den eller nått”. Jag skrattade högt och ljudligt och kunde för livet inte sluta skratta så tårarna rann där jag såg brodern framför mig stå och fullkomligt frenetiskt gnugga hårt mot soffan för att absolut inget damm skulle finnas kvar i soffan och att alla strån i borsten var nednötta till fästet. Riktigt exakt så var det ju inte, men det nådde inte riktigt fram till mig…

Att döda sitt tangentbord

Igår på tåget så hade jag inget att göra, bara tanken på att planlöst surfa runt eller jobba fick mig att se i kors. Efter att ha sovit i snitt fem timmar de senaste nätterna gjorde att min koncentrationsförmåga vara nere på i princip noll. Så jag ägnade mig istället åt att tjuvläsa min grannes mail och eller bara stirra rakt ut i luften. Min granne verkade vara ekonom så mitt eget fånstirrande och filosoferande var aningens mindre tråkigt än att läsa om lastpallar.

Efter ett par timmars funderande på vad jag ska göra med mitt liv, vilka julklappar jag ska köpa och andra världsviktiga frågor så steg det på en herre som tydligen hade för avsikt att döda sitt tangentbord. Sällan har jag hört någon slå så hårt på de stackars tangenterna och han gav sig inte heller. Efter ett tag hade jag god lust att ställa mig upp och skrika åt honom; ”TANGENTBORDET ÄR FÖR FAN REDAN DÖTT!!”

Jag hade ju så goda föresatser

jag skulle städa, diska och tvätta i helgen. Detta tillsammans med att sy en kjol, shoppa loss några tröjor, jeans(!) och ett par "kjolskor". Av detta har intet hänt. Jag tror dock att jag ske ge mig in i kjolbranschen. Jag gillar ju att sy och framförallt kjolar, de vet jag ju hur man gör!

Å andra sidan, exakt vad trodde jag om mig själv. Allt detta ovan på två dagar? I crack myself up!

Jag kan inte låta bli

att ha det lite tråkigt. Det är lördagkväll och det roligaste idag är att jag rev ner en termometer i glas som gick sönder. Det var roligt för att den inte var så himla vacker, julklappar. Needless to say more... Sen städar jag, tvättar och diskar.

Lever verkligen det ljuva livet. Verkligen...

In a perfect world

Jag har köpt mig en ny Parkerpenna. Om jag fick bestämma skulle jag sitta med min penna och ett vaxdukshäfte på uteservering i Paris och fila på den stora romanen. Den ultimata författarfantasin. Och mellan allt skrivande och kreativ ångest promenerar jag ett par kvarter till min lilla vindsvåning för att träffa min hemlige älskare av mystiskt ursprung, kanske vet jag inte ens hans riktiga namn och vi kan knappt kommunicera med varandra verbalt….

Men så var detta med sanningen. Att jag mycket odramatiskt köpte min penna på akademibokhandeln vid odenplan för att de pennor som finns på jobbet helt enkelt är så himla sopiga.

Äsch. Det är ju ändå fredag idag. Jag håller mig till den första delen i detta inlägg. Det är lite mer romantiskt och filmiskt än den gråtrista, regniga sanningen.

Adams pengar

Idag har jag i tysthet tävlat igen mot adams pengar. Idag hade jag 8 rätt. Ett helt ok resultat. Jag bommade på tjuren av wales & vilka det var som vann speedracing eller nåt liknande trisst skit.

Men ta mig fan om inte adam spikade skiten...

IT

Läste idag Computer Sweden. Där kunde man läsa att rektorer inte har tillräcklig koll på IT. Nu läste jag inte mer än rubriken på den lilla notisen så just i detta fallet kan jag inte riktigt uttala mig. Men, det har ju aldrig tidigare hindrat mig från att ha en åsikt så just idag ska vi inte heller bryta vårt invanda mönster. Så. Vad är egentligen IT. Förkortningen står ju som de flesta vet för Informationsteknologi. Men vad exakt betyder det när vi läser i tidningar om att rektorer inte har tillräcklig kunskap om IT, eller att IT-satsningen anses från politkernas håll vara väldigt viktig. Är det Internet vi pratar om? Är det dragningen av bredband som står på agendan? Kanske systemutveckling, eller den faktiska teknologin med hårdvaran? Det är ibland väldigt svårt att veta och begreppet IT är för de flesta ett ogripbart suddigt moln som svävar över oss där ingen verkar lyfta ett finger för att göra begreppet mer överskådligt. Det kanske vore läge att reclaim the IT?

Dela upp det, ge fan i att säga IT om egentligen så vitt skilda saker som datorer, system och Internet. Personligen tror jag att begreppet faktiskt odlas en del av computernerrds som gärna vill bidraga till mystiken genom att använda sig av märkliga ord, helst engelska för att gemene man inte ska förstå att det mesta faktiskt idag går att sköta själv.. Helt utan kunskap om programmering eller unix-kommandon.

Eller kanske det igen, som ett återkommande tema i min blogg, är massmedia är den verkliga orsaken bakom all begreppsförvirring? Det kan faktiskt ligga någonting i det.

Baba blues

Är på vernissage. Gamla gubbar spelar blues o kulturhäxorna är precis som de var när jag lämnade dem. Risigt rött hår, sammetstunikor o kultur hela vägen till örat.

Min tavla

Igår var jag och hämtade min vinst! Titta noga på alla tigerhuvud!

Vargen är på besök

och jag hatar det... Jag hatar känslan det ger i hela min kropp, viljan att kräkas och springa på samma gång. Jag hatar de tankar som genereras och snurrar runt, runt, runt. De handlingssätt jag har för att möta vargen är båda lika illa. Lägga sig ner i ett mörkt rum och tänka alla dåliga tankar och gråta bort honom. Eller vägra tänka tanken och fly in i ett virrvarr av vänner, sprit och allt annat som skingrar tankarna för stunden.

Det var nån som frågade mig vad jag önskade mig mest av allt i världen. Svaret är mycket enkelt: själslig frid. Att sitta på en liten trapp med en kopp kaffe i handen, inte en människa i synhåll och vara helt nöjd med att sitta där. Det är mitt livs mål. Det känns långt ifrån när vargen kommer på besök.

Julklädsel

Det är ett projekt att hitta den perfekta klädseln till julafton. Det man hittar i dagarna i de större butikerna är endera rött i olika hiskeliga valörer med allsköns ”pynt” i form av ryschpysch, helst i polyester. Det finns en uppsjö av uppiffade svarta byxor med revärer eller de obligatoriska kjolarna i svart chiffong i flera lager med paljetter.

När jag tänker efter så ser säsongens kläder ut exakt likadana idag som de gjorde för fem år sen. Varför då? Trots allt har ju modet vidareutvecklat sig, eller invecklats. Det är bara att välja själva. Förutom själva utseendet som sett likadant ut sen dackefejden, kan det vara ett resultat av julen kallar på traditioner och som-det-alltid-varit vilket i sin medför att man från år till år väljer den röda toppen med den svarta kjolen i chiffong? Kanske.

Men det som verkligen får mig att fundera över världsläget är valet av materiel i de kläder som hänger på stadens galgar för försäljning och bara väntar på 2008 för att kunna säljas till halva priset. Polyester, denna fantastiska kvalité som är både slitstark och svårknövlad. Andra egenskaper som materialet har är; total oförmåga att värma kroppen, däremot behåller ju gärna polyester svetten kvar under plagget så det kliar sådär härligt. För det är ju verkligen det man är toksugen på under julafton… Först i samband med julglöggen med släkten som är varm, sen när det ska klämmas in ungefär 25-30 personer i ett hus som är rejält oproportionell till den mängden personer. Eller efter middagen när man sitter o funderar på om det verkligen är en dålig idé att öppna dörren och luta sig i ut i bakstupasidoläge för att få plats med maten, glöggen och all knäck. Allt detta i polyesterkläder som kliat ända sedan sillen sänktes med en julsnaps. Nä. Fram för en julafton iförd långkalsonger med rejäl resår och en långärmad tshirt. Alldeles perfekt klädsel för ett julmats-maraton!

För övrigt III

är det kanske tur att snubbarna i The Ark har ett band så att de får komma till lite.

Ola Salo

Sitter o tittar på genomgången av melodifestivalen och det slår mig att Ola Salo och min gamle nära smögen-upplevelse är påfallande lika varandra. Lite halvmärkliga, konstiga frisyrer och gnällig dialekt och säger konstiga saker som förefaller vara korkade men egentligen inte är det.

Jag såg ju för övrigt nära-smögen-upplevelsen för ett tag sedan på spårvagnen i Mölndal. Jag gömde mig lite...

Tussjävlar

De är perfekta. Om det råkar vara så att man är en elefant med elefantfötter. Då jag trots allt har människofötter så blev tusserna jävligt konstiga. Jag ska testa imorgon med att tova dem igen. Vem vet det kanske fungerar.

Den som lever får se.

De berümte

tusserna. De befinner sig i skrivande stund i tvättmaskinen och om 50 minuter vet vi resultatet. Det är ju oerhört spännande!!!!!!

Gör det nåt att det var olika storlek på tusserna?

Drömresmål

Jag har ett ställe som jag velat åka till de senaste 20 åren. Tonga-öarna. Idag har jag roat mig med att kolla hur mycket en resa dit skulle kosta. Det var väldigt lätt att hålla sig för skratt. De alternativ jag lyckades skrapa fram kostade 65 tusen. Som billigast. Hittade även resor dit för 145000. Jag funderade på om det blivit något slags decimal-fel. Det hade det inte.

Jag får tydligen drömma en stund till...

TV-recensent

Idag har jag spenderat ett par minuter med att titta på Judge Judy, herregud. Är de människorna verkligen på riktigt? Efter "domen" fick vi höra en av de stridande parterna (fd pojkvän) säga: "I have learnt to never trust women who tell lies".
Well... Tog det dig verkligen 30 år för att komma på det? Det är sånt vi andra lär oss i lågstadiet. De är kanske lite mer slow i landet over-there. Och när man tittar på kvalla-teve som Judge Judy framgår ju detta i princip som ett faktum. Detta späs ju ytterligare på också när man tänker på den sittande presidenten.

Nåväl, jag har även haft förmånen att titta på ett nyhetsinslag om den knivskurne rektorn på en skola. Så här hade svt valt att lägga fram det: Den knivskurne rektorn är enligt förövarens mor antagligen ett offer för en hämndaktion på förövarens yngre bror som blev straffad någon gång under hans skoltid. Efter det tar vi den verkliga tyngdpunkten på inslaget; invånarna i samhället som får uttala sig. De visar en finnig yngling som jag antar säger det man kan förvänta sig, nämligen att det är tragiskt. Den andra invånaren funderar suboptimalt nog på sin egen situation där hans sambo då utbildar sig till lärare och han blir orolig å sin sambos vägnar. Charmant! Verkligen underbart!

Som en liten passus kommer det att förövaren i fråga har erkänt vissa delar och att rektorn ligger kvar på sjukhuset... Det mina vänner, det är nyhetsrapportering at its best. Istället för att rapportera fakta och faktiskta händelser kör man på det sedvanliga känslokortet och "tänk om".

Jag "tänker om" det skulle kunna visa sig att få en nyhetsrapportering utan känslokladdet, vad tror ni? Är det möjligt? Och nej, jag är inte känslokall. Men vad skulle du säga om svt kom med kamera och mick o bad dig uttala dig i knivhuggsfallet, vad finns det annat att säga än att det är tragiskt? Kanske att rektorn förtjänade det? Skulle inte tro det va. Men det skulle onekligen ge nyheterna en lite friskare färg!

Oj

Jag har så mycket att göra. Sticka klart ett par tusser, eller läsa alla mina nya böcker som har kommit idag. Eller bara titta på tv?

Jag ska nog spara på stickningen i alla fall tills dess att klockan är nio ikväll och Medium börjar, annars är det alldeles för läskigt för min del... Och jag ska INTE boka tvättid ikväll heller, då vågar jag inte gå ut dit i reklampausen... GAAAAH!

Jag behöver hjälp

med vad jag ska bestämma mig för 1, 2, eller 3. Prata eller inte prata. Ringa eller inte ringa. Maila eller inte maila.

Ska jag eller ska jag inte? Kan nån med lite siande egenskaper berätta för mig hur jag ska göra??

Baktankar

I en artikel om bröd kan man klicka på länken "Mer brödtext".

När man klickar där så får man fler länkar om just bröd.

Så briljant, så klåpigt, så mycket svårförstådd humor...

Önskelista

Jag kanske ska ta och avslöja vad jag önskar mig i julklapp då om det är någon som har idétorka!

Örhängen, stora och snygga sådana, eller antika
Moccamaster
En ny bil
En solsemester, helst Bora Bora, Tongaöarna eller nåt annat exotiskt. Kanarieöarna går också bra.
En egen lägenhet, med balkong!
En snygg skinnväska modell: lite större än en handväska, vill att matlåda och pocket ska få plats
En stor, stark, snygg och tystlåten karl som avgudar mig, gärna med fin lägenhet jag kan bo i
eller
bara en stor och stark karl
eller
bara en som är tyst
eller
bara en man som kan stå ut med mig
eller
bara nåt med puls...

Avslöja julklappar

Nu ska jag passa på att avslöja de julklappar jag ska köpa:

Till systrarna - de ska få varsitt par med tusser som jag håller på att sticka för fulla muggar. Vi får väl se vad det blir för nåt.
Alice - gröna barnkammarboken.
Elma - ska få kläder av nåt slag, har beställt av min goda vän.
Edvard - en radiostyrd bil.
Elliot - kläder av vännen.
Mama & Papa - vet inte. Jag väntar på att någon av systrarna kommer på nåt smart och sen sätter jag in en slant på deras konto.
Farmor & Farfar - det är redan klart. Jag minns inte helt säkert på vad det var.
Mormor & Morfar - någon annan kommer på nåt smart och jag sätter in pengar.

Sen tror jag inte att jag har några fler julklappar att köpa, tror jag.
Sådärja, nu behöver ingen försöka leta på facebook om vilka jag ska köpa. Slipper ni det besväret. Och sen nu kom jag på att jag hoppas att inte systrarna läser detta. Det är ju nämligen den stora hemlisen... Att jag stickar alltså. Inte bloggen. Men, storasysters dator har pajjat och därmed räknar jag kallt med att hon inte surfar alltför mycket. Lillasyster är rätt ointresserad av detta med datorer i allmänhet och bloggar i synnerhet. Hon är för jävla märklig...

Seinfeld

Förklara för mig varför Seinfeld är här i stan. Och exakt varför det är så himla viktigt att rapportera om det?

Idag

ska jag träffa en gammal bekant! Det ska bli toppenkul, men tror ni att jag lyckas avstyra henne från eventuell öldrickning till förmån för en trevlig afternoon tea? Kan man få det i den här stan?

Igår var jag och min vän ute på vift och efter middag kom vi fram till att kaffe vore trevligt, men skam fick vi. Alla fik stängde kl 19 och efter det var närt omöjligt att leta fram nånstans att dricka det svarta guldet.

Däremot en Sort Guld kunde vi köpa oss ungefär var 50:en meter i snitt. Det är en märklig värld vi lever i när det är mer normalt en måndagkväll att dricka öl på stampen än att dricka en kopp kaffe på ett kvällsöppet fik.

Tålamods-Elin

Jag kommer att få vänta jättelänge innan jag får reda på vilken tavla jag har vunnit. Ända tills på måndag i nästa vecka. Herregud, det är ju dööööööööööölänge dit...

Om det inte är nån som fattat det så är jag jätteglad över att jag har vunnit ett pris!! Tjoho!

Check

• Tittat på tv - Check!
• Sovit framför tvn - Check!
• Tyckt att det är skönt att vara hemma - Check!
• Vart på roliga fester - Check!
• Promenerat - Check!
• Fått blöta fötter tack vare dåliga skor - Check!
• Lagat lunchlådor - Check!
• Väntar på rutten nio-film - Check!
• Bävar inför att kliva upp tidigt imorrn bitti - Check!

Jag sa ju det!

Jag vann en tavla på konstlotteriet på jobbet!! Hohoho!!! Av 158 vinnare så är jag nummer 9 i kön. Det innebär att om jag väljer 9 tavlor som finns i fikarummet kommer jag alltså att få en av dem till mitt hem! Det är fantastiskt så på måndag ska jag gå och välja tavlor!

Bild kommer senare! Superkul!

Bulmers

Igår hittade jag den, min älskade Bulmers!! Jag drack ett par stycken och låtsades att jag var på Irland. Att vanliga människor dricker kopparbergs när det finns Bulmer är för mig en gåta.

Jag har med hjälp av detta också hittat ett ställe i sthlm där de (förhoppningsvis) säljer Bulmers. Så hädanefter kommer jag med största sannolikhet välja att dricka Bulmers vid Norrmalmstorg varje dag i veckan!

Mitt livs stora kärlek

Den senaste månadens mitt-livs-stora-kärlek var i natt i mina drömmar och spökade runt. Av nån anledning så låg vi och sov tillsammans med en tredje person som tydligen inte alls var viktig att hålla reda på vilken och jag vaknade och tog en kyss. Du vet, den där bästa sorten där allt är perfekt och vi bestämde oss att för att leva resten av våra liv tillsammans.

Oooh, om ändå. Jag tror jag är lite love sick….

För övrigt

stör jag mig rätt rejält på kvinnans dialekt i de lektioner man kan ta på nätet kring affärssystemet...

Men va fan!

Skor. Detta sattyg.

Det kan inte bara vara jag som det senaste året köpt skräpiga skor? Jag sitter just nu med ett par på mig som jag just konstaterat att sulan har spruckit från kant till kant. Just dessa skor har jag även efter TVÅ GÅNGERS användande lämnat in dem till skomakaren för att byta klack. Jag är en flitig inköpare av högklackat och de senaste säg två åren har jag på samtliga högklackade skor jag köpt lämnat in och fått byta klack. Dock har jag bara gjort det en gång per skopar eftersom de klackar man får hos skomakaren är av uppenbart mycket bättre kvalitet så de håller för en lätt promenad vilket klacken som satt på från början inte gör det. Varför inte bara göra processen kort och låta skotillverkaren använda samma slags klack som skomakaren?

Igår har jag även konstaterat att ett par skor jag köpte i somras, kanske till o med i augusti i år har behagat släppa i tån. Dessa skorna är i ormskinn o ormskinnet har dock nötts av rätt ordentligt på tårna. Så igår klapprade jag omkring på Göteborgs gator med en tå som ser ut som fiskmun. Stylish indeed.

Det sista paret är även det par jag är mest besviken på. Mina älskade Clark’s. De läcker som ett såll från sidan av skon, faktum är att det är så illa att de inte ens går att använda när det är tillstymmelse till regn. Är inte det verkligt märkvärdigt?

Tre par skor som jag köpt på de senaste 7 månaderna, samtliga är alltså döda. Och nej, jag köper inte mina skor på Skopunkten eller Skokanonen eller vad de majjiga kedjorna heter. Men jag kanske borde börja med det istället eftersom mina dyra skor tydligen inte håller längre än vad jag förväntar mig av ett par från Skokanonen.

Konstdragning

Jag kommer vinna en tavla imorgon. I can feel it in my bones! Och med största säkerhet kommer det även att bli den där skitfula som hänger längst till höger som ser ut som att den inte är färdig...

Krönikor

Ibland är det bara inte så bra....
http://www.aftonbladet.se/punktse/kolumnister/timbuktu/article1296674.ab

Bostäder

Idag läser vi i Svd om att personer som bor i Stockholms kulturhus är ”besvikna” efter valet då de innan valet fick valpropaganda av borgarna. ”Vinner vi valet får du köpa din bostad”. De känner sig besvikna. Jassåru. Om personen i fråga bor i kanske de mest eftertraktade husen i hela Stockholm (och i förlängningen även de mest intressanta adresserna i Sverige då ftersom flest bor (och vill bo) i Stockholm) och de har mage att vara besvikna över att de inte får äga sin bostad. Men kära nån…

De är sura över att deras lägenheter som ibland kanske bara har en takhöjd på knappt två meter inte får sätta in rostfria vitvaror, deras bakgårdar visar fortfarande spår av gamla dass och andra påminnelser om den gamla arbetarklassens mödor. Folkpartiet har nu sagt ifrån på att sälja ut husen, tack fp! För vad blir effekten om mammon får göra sitt inträde i kulturarvet? Ska vi acceptera att någon blåser bort gaveln till förmån till en gigantisk glasvägg, eller att soldäck och balkonger byggs på i gamla stan? Eller ska de människor som bor i de kåkarna acceptera faktum: de bor fantastiskt. Ta vara på det istället för att vara besviken. Om de ändå vill äga sin bostad om det är det viktigaste av allt så finns det säkert massor av lägenheter i Huddinge som är i stort renoveringsbehov. Där kan de besvikna gå all-in.

Personligen är jag mest besviken på de människor som bor där som tycker det är viktigare att göra sig en hacka än att bo i ett världsunikt boende. I annat fall kan vi byta bostadssituation…

Anne Lundberg är årets julvärd. Inte illa, i min tv-tittande familj så är det en dag på året då vi inte ens funderar på att sträcka oss efter fjärrkontrollen, nämligen julafton. Det var möjligtvis när vi var små och det fortfarande var en ynnest att få titta på tecknat som vi tittade på Kalle Ankas jul, men jag har liksom inte den där Nu-är-Arne-Weise-på-tv-nu-är-det-jul-kopplingen. Medan vi fortfarande tänkte titta på Kalle Anka så minns jag att tv-n förvisso var på, men ingen tittade eftersom vi började ju äta klockan 3. Sen fortsatte vi med det fram till sju ungefär. Sen kaffe, kakor och bullar. Sen ska julgodis, frukt och something to nibble at fram. Och efter det om min mormor får bestämma ska vi äta julgröt, eller lutfisk. Eller båda. Och som tårta på moset; glögg. Varm och starkvinsvarianten. Behöver jag säga att man är sugen på att somna som en liten bäbis efter det. I synnerhet med tanke på att vi vanligtvis är drygt 20 personer, minst, varje jul som samlas i vanliga villor. Det är massor av folk överallt och temperaturen kryper så gott som alltid upp mot en 30 grader. Mmm, det är julafton i min värld.

Hittade i mobilen

ett sparat sms som jag påbörjat. Progromer.

Varför kan jag om möjligt velat skriva om progromer, som jag för övrigt var tvungen att googla för att få reda på att det betyder misshandel.

Ibland blir jag rädd för mig själv.

Clever indeed

Jag tillhör ju den generation som har massor av emailadresser. Inte för att jag kanske aktivt använder så himla många av dem, men det ska ändå vara en uppsjö av olika adresser. Denna blogg skaffade jag innan jag skaffade mig ett gmail-konto som jag skaffade mig då jag började söka jobb igen och blev ilurad att hotmail spärrades i massor av servrar. Jag är skeptisk, men nu har jag alltså varierat mellan dessa två domäner för att skriva blogg-inlägg och för att hantera mail. Och idag, fick jag en stundens ingivelse att adda min gmail till bloggen. Så nu behöver jag aldrig byta! Perfekt! Jag älskar verkligen teknik!

Min kille

kommer till Sthlm i mitten av dec. Kanske dags att börja fundera på att städa då'rå...

I Malmö

Fick jag denna lapp av en man vars uppgift var att informera resenärerna om att ta med sig tidningen från bussen. Det var ett trevligt initiativ. Trevligare än Stockholmsvarianten i alla fall. En liten stackars skylt. Nä, från för mer jobb vars uppgift är att sprida kärlek omkring sig. Perfekt. Älska skåne!

Stickning

Jag har börjat en stickning! En jättefin (på bilden) toffla som tydligen ska vara "jätteenkel" att sticka. Man stickar hela tofflan i ett stycke, syr ihop den, tvättar den i maskin, formar och låter tofflan torka. Lätt som en plätt!

Svårigheten verkar dock vara att hitta ett tvättmedel utan enzymer som man tydligen måste ha för att få rätt tovning i maskinen. Så det kanske stupar på det. Vi får väl se. Eller så har mitt tålamod som vanligt för länge sedan slutat vara ett tålamod och jag helt enkelt har kastat stickor, garn och beskrivning all världens väg.

Dock, så har jag ju min kollega som kan hjälpa mig med ev. problem med stickningen. Perfekt!

Jag tror att jag

är lite snussugen. Hur det nu kan komma sig. Men jag tycker verkligen att det luktar väldigt gott med snus. Det luktar godare än vad det smakar. Och nu såg jag nyss att Swedish Match har smyghöjt priserna på snuset. Kanske har de fått tag på en kassaflödesanalys som vi skrev för ett par år sen. Är det så, var inte rädda. Vi hade fel. Massor av fel. Jag har fortfarande inte begripit principen med kassaflöden. Men tentan klarade jag galant!

Danskjävlar

På förstasidan igår på en av stadens gratistidningar vilka mest tjänar till att folk har nåt att titta på under de 20 minuter som den hemska t-banefärden tar fram till jobbet så att man slipper titta på andra eller gud förbjude faktiskt prata med någon medresenär, kunde man läsa: ”Danskarna vill inte hjälpa Sverige till EM”.

Tanken med ett brödrafolk är ju fantastiskt fint, men asså allvarligt. Det är väl en bris i jämförelse med vad danskarna gjort genom åren mot Sverige. Jag menar bara att ett litet sketet EM står sig ganska slätt i jämförelse med till exempel Stockholms blodbad, eller vad sägs om snapphanarna som härjade i Skåne? Eller kanske det danska valet i Sveriges senaste krig, att ta Frankrikes och Rysslands parti? Gentilt, verkligen. Så i jämförelse, att de elva pojkarna själva måste jaga en liten skinnkula och ta ansvarig för att få åka till den roliga fotbollsfesten istället för att kunna be om assistans från brödrafolket. Men samtidigt, det är ju perfekt. Går det åt skogen kan ju svenskar göra på svenskars vis och skylla på någon annan. Så huka er danskjävlar! Nu kommer det mer svenskar över sundet. De kommer att vara fullare och gnälligare! Det är banne mig att sätta ner foten ordentligt!

Så var det dags igen

för en ny resa till Götelaborrrg! Även denna gång har jag lyckats boka ett hotell som jag inte tidigare bott på. Hur ska det sluta denna gången, nästa vecka är det dessutom nåt slags mässa i gbg så det var inte heller det lättaste attt skrapa fram ett rum. Den som lever får se...

Det är tidigt

Men får man inte sätta upp sin adventsstake? Jag har ju köpt en sån fiiiin!

Idag fick jag en present

av min kollega. Jag fick ett par stickestrumpor! Helt underbart, så nu sitter jag i soffan och beundrar mina fina röda strumpor och tänker att det är bra gott med värme på tårna och viftar lite extra glatt med dem!

Jag trodde verkligen

att Hildas blivande man hade klarat sig...

Jag klämde en gråt när sanningen uppdagades.

Och ja. Det är en tv-serie jag pratar om.

Produktplacering

Bondfilmer är ju sen länge ett hett objekt för olika typer av produktplaceringar, och nu har det den sista tiden vuxit fram ett nytt segment med möjligheter. Musikvideon!

Fergies senaste video, Clumpsy, är till bredden fylld med produktplacering. Den största medfinansiären borde rimligtvis vara Mac, sminket. De har rätt ogenerat spridit ut sina gracer över videon. Vidare så återfinns även Motorola och DSquared. För de med aningens bättre koll än mig, kanske även Fergies kläder av samma märke, vad vet jag?

Verkligt spännande att man väljer att göra en musikvideo där hela konceptet går ut på att marknadsföra, inte bara artisten utan även mode-produkter. För jo, mobiltelefoner ingår även den i mode-genren!

Sådärja

Dagen börjar strålande.

I en överfull t-bana står jag grymt uttråkad och bara väntar på att komma fram. Byter till buss, sätter mig bredvid en snubbe som har den löjligt dåliga smaken att välja att inte duscha. Han luktar sur gammal pizzeria blandat med svett och några andra unkna lukter. Så när jag väl var framme så rusar jag mot utgångsdörren bara för att komma ut i friska luften.

Och eftersom jag har så himla bråttom att komma ut och andas syre så fastnar jag med en klack i trappan ner, försöker rädda upp mig, fastnar med den andra klacken och rasar rakt ner i marken. Åh vilken lycka... Och ont gör det också att dimpa rakt ner på sina knän. Jag kliver upp o kvider en del.

Vilken bra start på dagen.... Verkligen.

En skrämmande upptäckt

att t-banevagnarna tillverkas av Bombardier. Är det nåt man ska ta i beaktande?

Reds anm. Bombardier tillverkar även de numera ö-kända Dashplanen...

Dagens lunch

Jag åt både creeps och korna. Det var väl sådär. Pljeskavica är rättstavat. Hur det nu kan komma sig.

Låtar va

Har precis hört en version av Anthem, utan Tommy Körberg. Det var en besvikelse… Anthem i nåt slags operaversion, utan det sista pampiga ”jag-klämmer-i-för-kung-och-det-fosterland-jag-sjunger-om-frustandet” som klämmer det sista ur Körberg. Det är som att titta ut en morgon och det ser så varmt och härligt ut, kliver ut i kjol och t-shirt och inser att det bara är 12 grader varmt. Det blir en besvikelse, för enbart tanken räddar inte upp verkligheten.

Men ibland är även en dålig Anthem ändå en Anthem.

Och som en liten avslutning, vad hade Bono rökt när han tyckte att det var en bra idé att låta göra en duo med Mary J Blige av One? Vad det än var, håll dig jäkligt långt borta från det Bono.

Dagens vurpa

Genvägar äro senvägar. Det visste ju redan de gamla grekerna, därför ska man ju försöka hålla sig ifrån dem. Men det är ju som med bakelser, de är ju så fina och frestande. Därför skulle ju även jag i morse ge mig på en genväg. Och när jag var på väg ner mot min vanliga genväg såg jag en liten stentrappa som jag inte tidigare sett. Och så här i efterhand så förstår jag varför t-banan tydligen går på lägre fart med tanke på de våta löven. För jag gjorde en sån feet-up vurpa, kastade mina saker runt omkring mig.

Så nu har jag lite ont i korsryggen, haltar omkring som en gammal tant i hala skor.

Thank God it's Friday!

Plumping lip gloss

Jag har skaffat ett läppglans som ska göra mina läppar större. Det var med viss skeptisism jag gav mig på försöket men till min stora förvåning tror jag fan att det fungerar. Eller nåt är det som gör att mina läppar känns svullna. Lite grann som en allergisk reaktion är jag rädd för. För det svider lite grann när jag sätter på det. Men det är bara skönt. Fin färg är det dock.

Ska man vara fin får man lida pin.

Om att inte känna sig själv

Ni som med brinnande intresse kanske minns för ett par månader sedan att jag skrev om en person som jag med inlevelse kallade "Ass-hole-idiot" jag har genom mina långa fingrar lyckats leta reda på en liten text som han skrivit om sig själv där han beskriver sig själv som en people person och han vill ha ett jobb med massor av HR-ansvar.

1. Personen i fråga är ingen "people-person", då hade man inte behövt störa sig på sin omgivning hela tiden vilket han gladeligen berättade för oss andra och försökte också sig på att tvinga oss att rätta oss efter honom. (Vilket såklart alla som känner mig vet att jag inte gjorde utan istället ansträngde mig lite extra varje gång genom att reta honom ännu lite mer. Fungerade varje gång!)

2. Personen i fråga bör rimligtvis inte arbeta någonstans där human relations är ett dagligt inslag i hans arbete. Han bör istället satsa på ett jobb där han får vara i fred med sina ticks och låta resten av världen leva i fred utan hans vilja att ständigt säga emot, att vilja argumentera med korkade och småaktiga åsikter eller på det hela taget inte träffa särskilt många människor. Och de människor som han faktiskt träffar kan sätta honom på plats jävligt fort.

Mera utbildningsmateriel

I fråga kring skatte-pryttlar på anläggningstillgångar så finns det ett fält där man kan fylla i följande värde:
Värde på anläggningstillgången den 1 jan 1984.

But why? My sweet lord, why?

Det är 23 år sen, de flesta anläggningstillgångarna borde väl sen länge vara avpoletterade eller kasserade. Kan man tycka, men för Skattehäxan är det ingen logik som rår på henne.

Utbildningsmateriel

Nu har det hänt igen. Detta fantastiska utbildningsmateriel! I kapitlet som heter ”Accounts Payable Setup” kan man läsa följande i en liten övning ang handfasta tips att kunna lösa övningen:

Need a little help?
Vendor posting profiles are a setup option in Accounts Payable.

Det var som fan, jag hade ju annars lätt trott att det var i Accounts Receivable… Men tur att de sa det då jag själv inte kunna lista ut det enbart med hjälp av kapitelnanmnet.

Mammor & pryda - titta bort

Det slog mig just att sist jag åkte tåg så sov jag ju en hel del och jag tror att jag i sömnen fick en orgasm. Eller jag drömde att jag fick en o jag tror att jag får en i verkligheten (fast jag drömmer?) också.

Det känns lite jobbigt att tänka sig själv på tåget lite åmandes i stolen och helt plötsligt stöna ordentligt. Jag hoppas vid gud att jag inte började med ett riktigt "harry-mötte-sally-ljud". Det kan ju fungera i monkey class, men knappast i affärsmännens första klass. Å så jag då förståss. En sovandes sexgalning. Classy. Verkligen.

CSI, nu är det slut

och vad händer? Jo, en cliffhanger. "To be continued". Men tjenare. Då får man vänta tills i vår för att se när de hittar henne.

Orka titta på tv.

CSI, nästa reklampaus

Det ÄR för spännande för mig!!

Tur för mig att jag emellanåt läser ett par tidningar, då jag läst att det blev tittarstorm i USA då skådespelerskan som spelar Sarah Sidle skulle sluta. Vilket innebär att hon alltså inte kommer bli dödad just i det här avsnittet!

CSI

är grymt läskigt ikväll. Jag vågar nog kanske inte riktigt se klart på det. Stalking är alltid läskigt och detta har blivit riktigt illa.

Undrar just om jag har låst dörren idag.....

Kan man lita på Polisen?

...

Testar om det fungerar att mobilblogga. Uppenbarligen.

Det ryktas om att

Marie Picasso i Idol har tagit sitt efternamn efter sin hund.
Nu har ju förvisso inte jag haft en hund, men några smådjur blev det iaf. Så här skulle mina namn se ut:

Elin Sputnik (eller möjligtvis Elin Sprulle, som var katten Sputniks smeknamn)
Elin Hara (en liten harpalt som farsan kom hem med efter en dag i skogen, jag trodde han kom med murklor)
Elin Zita, mommas hund
Elin Acko, morfars hund

Sen hade vi en hel fiskodling, svärdbärare och vandrande pinnar. De fick aldrig några namn. Däremot dammsög mama upp dem vid ett tillfälle, de hade nämligen samma färg som mattan i köket. Jag tror kanske att mama såg sin chans att bli av med de små liven...

Promenera med musik

Igår promenerade jag ett varv med musik i öronen, jag har ju fyllt på med all musik jag har i min lilla mobil/mp3. Det var rätt festligt egentligen att knalla runt med musik i örat, lite grann med känslan av att vara med i en film. The soundtrack of my life. Igår var det Dixie Chicks. Man måste älska ett band som avskyr Bush!

För första gången

har jag spenderat dagen hemma i min soffa. Jag har överdoserat sovandet och bara bara flexat. Elin hjärta hemma.

I vanliga fall brukar jag påstå att jag avskyr att vara hemma, men tydligen så är det inte bara så. För jag har trivts fröträffligt och vill inte göra nåt annat ikväll! Förutom att gå ner till ica o köpa mjölk. Så långt sträcker sig dagens extravaganser!

å nu, tillbaka till studierna.

Skrapan

Visste ni att Skrapan (tidigare skatteskrapan på Götgatan, Es anm) har ett tema?

Tema på ett köpcentrum! Nu har man banne mig hört allt. Det enda tema som jag skulle tippa på var; massor av pengar-temat. Men det är ju kanske lite för enkelt...

Dagens tips

När ni ska laga mat ni aldrig tidigare prövat, förbered då inte er tunga med att bedöva dem med Bafucin under hela dagen. Det slutar nämligen med att man tror att all mat är rutten och man vill inte riktigt äta nåt eftersom man har skavt bort alla skyddande lager på tungan så det är lite läskigt att ta nåt i munnen.

Men, till Marias stora lycka så är Bafucinburken slut och ingen mer kommer heller att införskaffas på ett tag.

Landkrabban

Jag sitter nu så att jag har utsikt över vattnet, fråga inte vilket för det har jag ingen aning om. Men, när exakt slutar båtsäsongen? Om den nånsin gör det? Det puttrar förbi båtar som aldrig förr och jag som icke-båtmänniska undrar om det inte blir jävligt kallt därute i de små båtarna som glider förbi mitt synfält. Och jag pratar självklart inte om finlandsfärjorna, de slutar ju aldrig att gå. Utan de små, privata båtarna som mest ser ut att vara ute på nåt slags nöjestripp.

Ett av livets stora mysterier tycker ni inte?

Idag

har jag handlat mat så det bara är att laga när jag kommer hem. Men vad väljer jag att göra istället? Sätta mig framför burken, trots att det är där jag spenderat hela långa dagen.

Så nu ska jag gå å skärpa ihop mig och laga pasta med saffran och rökta musslor. Tacka Gud för Tasteline och min dåliga mat-fantasi!

Någon fler än jag

som noterat att jag har blivit rätt dålig på att blogga? Det kan väl inte vara så att jag helt plötsligt har slut på åsikter..??? Hemska tanke.

The perfect 8

i helgen åstadkom jag den. Med (improviserade) bopp-tofsar!!
Det var enklare än jag trodde. Det kan ju iofs ha en del med mängden vin att göra, men jag har klara minnesbilder av att det faktiskt var en perfect 8!

Tågresa

Igår var jag en snabb sväng på IKEA och där hittade jag en liten pryttel som jag har saknat rätt länge. Nämligen en uppblåsbar nackkudde för resor. Det må vara tantigt och fult, men fan så jävla skönt det var. Jag klev upp imorse (läs natt) vid halv fem eller liknande och travade iväg till t-banan för att hugga ett tåg till Malmö. Väl på tåget blåser jag upp kudden och sen kan jag inte påstå mig själv sådär vansinnigt många klara minnen efter det. Jag sov som en liten liten bäbis och vaknade motvilligt när konduktören skrek ut Lund.

Det var det bästa inköpet jag gjort på mycket mycket länge och jag kommer att använda den mycket när jag reser. Den ska nämligen testas igen imorgon kväll. Fast då å andra sidan är det lite korkat att sova hela kvällen då jag kommer hem då det är natt. Jajja, det kan det vara värt!

Maria 30 år

I helgen var det dags för 30 års kalajs. Det var som vanligt en höjdare och som vanligt så dansade vi sist hem av alla. Maria är ju ingen korkad person så hon hade lämpligt nog bokat en liten lokal alldeles bredvid deras hem. Så vägen hem tillbaka var en lämplig nattpromenad för fem glada flickor i kör. Eller nåt. Roligt var det i alla fall och ElinBridge kände att hon hade fyllt vinkvoten för ett tag framöver. Ja, vi får väl se på den saken... ;)

Fredag!!!

och Emma och jag ska gå på Storstad och säga att vi är sjuksköterskor. Detta efter djuplodande empiriska studier som säger att i flirt-sammanhang ska inte flickor vara i IT-branschen eftersom det bara är nördar där (och helt osant är det ju faktiskt inte) så vi kom fram till att nästa gång någon frågar (det gör de bara på Storstad) så ska vi säga att vi jobbar som sjuksyrror. Jag tror att att jag ska ge mig på att vara barnsjuksköterska. Kanske på neonatal. Det är svårt att säga såhär på förhand!

Återkommer med fler rapporter på det hela utvecklar sig i afton. Jag tror dock att det kan bli lite problem med att få det att gå igenom med tanke på att jag faktiskt måste ha med mig computoren hem ikväll... Jajja, även en sjuksyrra måste väl få använda sig av internet va?

Fyra anledningar till varför jag valde att göra som jag gjorde.

Jag har lämnat det hela. Insett att det inte var mer än så.
Det svider lite att veta ovanstående.
Vill inte höra om det nya, lyckade livet med toppenjobb och annat.
Jag vill ju fortfarande inbilla mig att det kan gå, om bara…

Horoskop och andra spådomar

Idag säger mitt horoskop att jag har möjlighet till kärlek vid första ögonkastet. Och jag som ska på jobb-aw ikväll. Det låter lovande då det tidigare visat sig vara en strålande idé att försöka sig på att involvera sig med en kollega. Nåja, det kanske kan sträcka sig till en annan avdelning åtminstone.

Den andra spådomen gjordes igår där jag kan av min högra hand läsa ut att jag är: stark, trofast och trög. Rätt okänslig och dum. Vidare är jag försiktig, mjuk och svag. Jag är även kreativ, fantasifull och inåtvänd. Detta är baserat enbart på mina berg, fingrar och storlek på handen. Mina linjer säger: mycket fysisk energi, sexualitet, livlighet, njutning. Jag kan förvänta mig sjukdom eller stor förändring och jag besitter intelligens och slughet.

Min ödeslinje säger mig att jag är försiktig, blyg och eftertänksam. Min hjärtlinje hävdar att mina känslor är djupa & känslor. Det är viktigt med trohet, sex och god hälsa.

Alla som håller med i denna djuplodande och korrekta analys håller upp en hand!
Ingen? Någon?

En bild säger mer

än tusen ord. Så jag säger väl inget mer här då.

Hitch

Will Smith ska tydligen nu göra tv-serie på Hitch. Snälla nån, eftersom filmen var en sån komplex story med massor av lösa trådar ska alltså dessa utvecklas i en tafflig sitcom.

Sätt upp mig som medfinansiär... Eller vänta, ring Peter Forsberg, han gillar ju tydligen att sätta pengar på uppenbara anti-kassakossor.

Min inte så snygga granne

snubben som sitter bredvid mig luktar gammalkis.... Och det finns ingenstans att fly och inga fönster att öppna...

Om jag inte får ont i pallet idag av alla alko-ångor då kommer jag aldrig mer att få ont i huvudet igen!

Min snygga granne

För ett par veckor sedan så promenerade jag förbi ett strålande examplar av mansrasen. Han var på väg in i en port i huset bredvid mig. Oj oj oj oj. Stilig som få o med tanke på hans dataväska så utgick jag från att han var ekonom.

Igår möttes vi igen, denna gången på ICA, jag hade handlat: lök, isberg och pommes klyftor (gör dig själv en tjänst o ge fan i dem). När jag sen skulle ha tillbaka min växel så gav han mig den... Väldigt sensuellt räckte han fram mina sex kronor. It was a sign from the gods...

Fnys. Nån fler än jag som tror att jag är i akut behov av pojkvän...?

Sound pollution

Jag är ju hörselskadad och med det följer att jag hör rätt så dåligt. Men, det är skillnader på vad jag hör och vad jag inte hör. Basljuden har en tendens att försvinna så det hör jag, men väldigt dåligt. I stället så har jag nästan normal hörsel på diskanten vilket gör att jag på mornarna är lite ljudkänslig. I synnerhet när man utsätts för ljud i stil med; Saltsjöbanan som slirar in på bredställ i Slussen med ett gnisslande ljud. Eller t-banan som också låter jävligt illa. Bussarna med dragspel tjuter också jävligt illa och min nya favorit är de bussar som inte automatiskt öppnar dörrarna utan istället bara tänder en lampa. Det sparar en del skärande i mina öron. Me like!

En annan sak som är lite spännande, kanske inte så skärande i öronen för just mig, är de människor som spelar musik i hörlurarna så himla högt att JAG hör vad de spelar. Är inte det en enkel biljett till grav tinnitus? Och lita på mig den här gången, tinnitus är inte kul... Jag vet, för jag vaknade med testbildsljudet i örat i morse och det har fortfarande inte släppt. Bara maskerats lite av buss och t-baneljud.

Ugly Betty

Kommer verkligen Ugly Betty att hålla en säsong till? Kvällens avsnitt gör att jag blir lite tveksam. Nåja, ett par avsnitt till får väl undersökas innan jag ratar det.

Dagens vintips

Black Granite. Finns på box på systembolaget och var kanske ett av de bättre vinerna där på ett tag som jag har provat! Kraftfullt som en käftsmäll, precis som jag vill ha mina viner!

DN bostad, mäklare och all annan reklam

som tydligen inte går under benämningen reklam eftersom det säckvis trycks ner genom min brevlåda. Varje vecka får jag DN Bostad, säkert en fantastisk läsning för den som sitter på en etagevåning i Gamla stan och är i begrepp på att sälja, eller kanske en sjötomt i krokarna runt Sandhamn. Men för mig är det bara ytterligare en tidning som ska bäras ut till återvinningen.

Så idag har jag alltså mailat dn och meddelat att jag inte är intresserad av tidningen och får till svar: Vi behöver ett 8-siffrigt nummer som du hittar på din DN Bostad för att kunna säga upp tidningen. Men snälla nån, det är dn själva som hasat fram min adress ur något arkiv, alltså borde de ju också kunna plocka bort samma adress. Det är som de där prenumerationerna för 19.50 som är kalajsbra. Förutom att de är närt nog omöjliga att säga upp...

Vilket påminner mig om att jag ska förlänga mama's prenumeration på Allers. En fantastisk blaska. Om man gillar sånt. Och när jag tänker efter så läser jag nog hellre Allers än DN Bostad.

Sopranos

Sista avsnittet gick i helgen. Oj, spännande. Jag är ju förvisso en lat jävel men jag orkade inte titta. Har inte riktigt greppat storheten med den serien. En märklig mafiaboss som tydligen gick till psykolog. Vilken plot.

I söndags blev det svart. Oj, vilken avslutning! Och i efterdyningarna pågår det spekulationer kring vad som egentligen hände. Herregud, det är en tv-serie. En sådan som skrapat in bra nog med cash till producenter, tv-bolag och så vidare. Man vet ju aldrig om några år, då kanske någon har lust att spela in en film eller Sopranos - 10 år senare. Alltså är det ju fint om man har ett öppet slut som man kan bygga vidare på. Och dessutom, hur spännande är döden som slut på en serie? Se bara på Dallas som lyckades med konststycket att veva in Bobby igen efter tre år som död. Var det förresten inte där som JR blev skjuten i det absolut sista avsnittet?

Alltså vore det slutet en copycat för Sopranos. Av Dallas... Det är ju inte gärna nåt man skryter om.

Egentligen

borde jag ju ha massor av skriva om. Jubileet t.ex, men närå. Personligen tycker jag väl att det var jättetrevligt men på det hela taget mest gammal skåpmat. Men, jag höll ett jävligt bra tal. Inte bara för att skryta om sig själv, men är det nåt som jag på riktigt kan så är det att hålla tal. I övrigt är min talanger rätt begränsade, men just att hålla tal är jag en riktig fena på.

Efter nh och ume så var ju anna hos mig och det renderade väl i inte särskilt mycket. Vi var rätt dead beat efter helgen. Och efter det så hoppade vi på ett plan och drog till Skåne. När jag är därnere så känner jag på riktigt hur det värker i själen att jag inte bor där.

Fånigt måhända, men jag känner mig välkomnad där. Jag känner mig hemma och att jag tillhör dit. Jag tillhör inte Stockholm. Jag trivs jättebra här, men jag hör inte hit. Make sense?

Therese + man och barn var i vanlig ordning en fröjd! Jag älskar henne och önskar att vi var tillsammans jämt. Hon är som jag, fast lite bättre!

Det finns små tecken

på att gudarna älskar mig. Se här bara!

Åh kära nån

Dagen kommer att överlevas med ett litet nödrop. Oj så trött man kan vara efter en helg i Umeå.

Följande har jag lärt mig: Man är fan inte 22 längre....

Ikväll

har jag nog inget briljant att rapportera, men under helgen kommer jag att ha massor av berätta. Det är ju alltid lika spännande att träffa gamla bekanta igen.

10-års jubileum. Och jag som inte ens skrivit mitt tal ännu. Fan, det måste jag verkligen göra illa kvickt!

men va f*n

det blir inga bilder på bloggen. Har på mitt vanliga sätt lagt sladden på ett "bra ställe". Så nu hittar jag den inte. Jag bor på 34 kvm, hur många ställen kan det finnas att lägga kablage på?

UPPDATERING: Den låg i bokhyllan, ungefär där jag tänkte mig att jag borde lagt dem. I vilken jag också kontrollerat ca 8 ggr...

Humor på hög nivå

Igår promenerade jag förbi en sån el-låda och denna låda hade en liten poster på sig. Den behandlade övervakningssamhället och menade på att övervakningen av oss är på väg att gå överstyr.

Fantastiskt festligt att kommunister använder Sovjet som avskräckande exempel! Jag skrattade så mycket att jag nästan kissade ner mig.

ps. till dess att jag fått koll på hur man vänder sina bilder får ni nöja er med att luta huvudet och fnissa därifrån

Foppaflyget

Nu inte bara Foppatofflor, nu kommer även Foppaflyget. Vi var ett par stycken häromdagen som spekulerade i vad han skulle sysselsätta sig med nu när karriären ändå ser ut att uppenbart lida mot sitt slut. Nu vet vi, han ska elda pengar jet-stylee! Eftersom flyg har ju flera gången visat sig vara en kassako för de allra flesta bolag så är det ju helt korrekt att Foppa ger sig in i branschen.

Skomakare, bliv vid din läst är nåt som ringer genom mitt huvud... Eller åtminstone: Peter Forsberg, skärp dig nu! Vill du på allvar se pengar försvinna, sätt in dem på mitt konto och haka på en shoppingrunda nästa gång du är i Stockholm. Kanske mindre publicitet, men alldeles säkert roligare. Jag kan nog köpa dig en liten bok som avhandlar korkade investeringar också!

Syhelvetet

Kjolstatus: ej klar. Annis är färdig, men min egen är ju som vanligt ett projekt. Funderar start på nyttan med en fåll överhuvudettaget... Närå, men vi var färdiga igår med Annis kjol vid tio igår så jag tittade på ett avsnitt av the office, tacka gud för bbc prime! (och för övrigt att man kan få text-tv-text på det, även om det är på engelska) sen gick jag o la mig. Jag får fortsätta ikväll. Det kommer gå fort, men jag har väl kanske mer eller mindre bestämt mig för att skita i att sy av tyget som jag beställde från stoff og stil. Kommer istället att leta reda på min svarta bolero som jag köpte för bra nog länge sen vid detta laget. Den är noppig och fin så den kommer det att bli. Jag riktigt känner hur jävla illa det kommer att bli med att försöka sy nåt slags kofta, utan mönster och det kommer att resma sig och vara till allmänt jävelskap.

Så, om jag inte under dagen får en Heureka-idé på hur jag ska lösa det hela kommer jag att uppträda på fredag i en gammal bolero. Modääärnt.

Idag

har jag sett mitt livs första Labradoodle! Det är en märklig korsning....

Veckan 2DoList

• Sy klart balkjolen
• Köpa örhängen som matchar min ring
• Tvätta
• Hålla reda på tvättiden
• Ha med mig matlåda
• Laga till matlådan
• Beställa en ny mobil, till jobbet
• Skicka Eddes byxor
• Överför bilder till bloggen
• Ta lite mer kort
• Ladda batteriet till helgen
• Köpa puder/foundation
• Köpa ett par ögonskuggor
• Köpa strumbyxor, flera par
• Packa väskan
• Samla Ångermanlands gosskör

Har folk inga kompisar

som kan berätta för dem att deras parfym är härsken, att man inte bör använda gel i håret när man börjar bli kraftigt tunnhårig. Eller att försöka skapa spikes med nyss nämnda hår.

Jag undrar

om jag har några linser tills i helgen... Jag är rädd för att de jag har i burken öppnades i början av juli och den senaste gången jag använde dem var på min systers bröllop där jag hade ögoninflammation.

Visste du förresten att man kan använda både smink och linser än fast man har ögoninflammation. Det visste inte jag. Men däremot inte sagt att det är en smart idé att göra det.

På torsdag

kommer vi att få lära oss ett nytt namn som vi inte kan uttala, komma ihåg eller stava!

Good lookin'

Känner du till det ultimata testet på huruvida du egentligen är snygg eller inte? Mustaschen! De riktigt vackra klarar en mustasch utan att snorbromsen är det första man tänker på och ger en per automatik en känsla av könshår i ansiktet.

Se bara här till exempel:

Eller här:

Och med detta i åtanke och sedvanlig Elin-logik så är alltså jag också jävligt snygg i min egna lilla mustasch som så delikat har börjat leta sig fram på min överläpp.

Passa på

och förstör varje uns av möjlighet till att någonsin kunna se Sound of Music med Julie Andrews ever again. Hur då? Genom att gå på Göta Lejon och hitta Pernilla "kändisfest" Wahlgren tillsammans med Tommy Nilsson som kärlekspar.

Burrrr. Bara tanken på att de två ska sjunga doremi-låten ger mig kalla kårar. Jag går kroken kring entrén men förföljs varje dag i tidningen av reklam kring det. Som naglar på svarta tavlan...

Jag är ju som sagt i götet igen

och igårkväll hade jag lite tråkigt på mitt lilla hotellrum, som för övrigt har fyra sängar, vilket gör att jag kan sova i en ny säng varje natt!

Det jag skulle komma till dock var att jag har äntligen fått tummen ur och köpt en digitalkamera! En lila och fin! Den är postad och kommer förhoppningsvis om ett par dagar. Jag är ju väldigt intresserad av att ha kameran tills i helgen när mama, papa & edde kommer till mig! Då ska jag nog fota allt jag kan komma åt och sen lägga ut på bloggen. Lova runt, hålla tunt... Men, det är ju alltid en större chans att man faktiskt fotar när man har en kamera!

i SvD

kan man läsa om den miljonte lilla fågeln som har blivit ringmärkt på Öland. Det var för övrigt en rödhake. En miljon fåglar har alltså blivit infångade, katalogiserade och till sist utsatta för metalliskt övergrepp.

Till vilken nytta då funderar jag på? Finns det nån särskilt nytta med att ringmärka fåglar? Kan man sätta en gps-sändare på dem och få reda på var de håller hus någonstans och när? Eller letar man reda på den lilla fågeln efter sitt lilla fågelliv och återbördar metallringen för ytterligare bokföring om fågeln? Till vilken nytta? Varför gör man det? Är det bara ytterligare ett tecken på sosse-kommunisterna som styrt detta land alldeles för länge som hade några miljarder över och funderade på det mest meningslösa att slänga cashet på. "Heureka, vi börjar sätta metalldelar på fåglar. Bara för att det är så oerhört märkligt så ingen kommer ens att ifrågasätta varför vi gör det!"

Det lyckades med en miljon fåglar, men nu är det debatt kära fågelvänner.

Kjolman slutar blogga

Idag har det alltså hänt, han har slutat blogga. Det kanske borde vara en nyhet på säg, stureplan.se eller på a-bladets hemsida. Men vet ni, idag på 15-nyheterna på P3 så fick jag den första nyheten att han ska sluta blogga. Kan det verkligen finnas ett riksintresse på att han slutar att blogga? Jag är tveksam.

Jag kan ha fel

det har jag förut. Det var inte särdeles mycket jag lärde mig under högstadiets fysik och kemi-lektioner, men en sak som jag inbillar mig att jag kommer ihåg är att is tar större plats än vad vatten gör? Stämmer inte det? Jag tittar på Al Gores film och han visade ett exempel med vad som händer med massor av is som smälter i ett glas tillsammans med vatten. Här vällde det över vatten, gör det verkligen det i det verkliga livet också? Jag är förvirrad, kan ingen med lite mer koll än mig berätta sanningen för mig?

Urk.

Klockan är i detta nu 19,22 och jag har sytt precis hela långa dagen. Bara för att komma fram till att det inte blev som på bilden... Fan så trött jag blev på mig själv när jag insåg den lätta. Hade lämpligt nog valt att bortse från att mönstret var en klänning och inte en kjol, en klänning som dessutom har en del vidd i ryggen. Vilket jag inte ville ha... Sen blev infällningarna jävligt märkliga och jag känner en hel del stress om jag ska vara helt ärlig. Och bara tanken på att sy en till kjol under nästnästa vecka får mig att börja grina...

Så nu har jag letat fram ett gammalt mönster med bara tre delar som jag valt att istället ägna mig åt. Nästa gång jag ska sy avancerade mönster måste jag åtminstone ha ordentligt med tid. Så nu blir det en lagom kjol istället.... Vad är väl en bal på slottet? Jo, ett tillfälle för mig att påstå mig själv vara sömnadskungen och halvvägs in i projektet inse faktum.

Nåväl, tur för mig då att det finns nåt som heter easy-mönster!

VARFÖR

kunde jag inte bara vara lite smart och köpa en mönster som jag inte behöver modifiera... Det var så himla längesen jag höll på med det att jag blir långsam och jag har inte riktigt tid med att vara långsam just nu.

Sen håller de på att höststäda utanför mitt fönster, måste jag vara med på det trots att jag hyr i andra hand? Jag vet inte, men det bidrar i alla fall till att jag inte kliver ut genom dörren så nånting bra blir det i alla fall. Om inte nåt annat så lite mer sömnad, det är bra.

Städning

Idag har jag ägnat mig åt den ädla konsten städning. Jag är på riktigt en riktig städanalfabet, jag vet inte hur man gör, i vilken ordning och så vidare. Det är faktiskt helt sant! ElinBridge ringde och undrade om jag städade "jodå" svarade jag. I själva verket satt jag och läste en gammal tidning som jag inte hade hunnit läsa ännu. Vilket satans bogus...

Sen har jag städat i små öar, jag började med den lilla gången vid garderoberna, fortsatte i soffhörnet, i hallen och några platser till. Och nu är det så fiiiint hemma hos mig. Sådär fint som det nästan aldrig varit hemma hos mig och som andra, mer städnitiska människor tycker är höjden av stökighet. Men nu är ju problemet att jag är ju nöjd. Jag tycker ju på riktigt att jag har städat färdigt. Det är alltid mitt problem att så fort man kan se golvet igen så är det färdigstädat. Så är ju sällan fallet.

Ah well, jag hoppas att middag och mina nya röda, högklackade lackskor tillsammans med min kille på hög volym kan göra ett sista ryck med städningen så jag kan sätta igång med nåt lite roligare istället: sömnad!

Djur

Idag är det andra gången jag sett mitt husdjur. Det har nämligen flyttat in en spindel i mitt kök i belgian blue-storlek. Gigantisk, jag tänker bara på filmen Imse Vimse Spindel... Första gången hon (det är lite tjejig gång och sen är hon ju i köket) dök upp var det genom diskhon. Jag hajjade till och spolade ner henne ögonaböj. Sen satte jag fast den lilla renskoppen på så att hon inte skulle ta sig upp. Och så nu ikväll smet hon vid toadörrn bort mot garderoberna. Undrar just vad som var så spännande där borta.

Visst är det så att spindlara bara bor på ställen som är rena? Det är ett rykte jag har hört som jag i detta nu har tagit fasta på.

Det andra djuret jag stött på är mördarsniglar. Det var en kväll jag skulle ut med soporna och på gången precis utanför porten försökte den ta sig över till andra sidan. Gräset är grönare på andra sidan gäller tydligen för storstadsstressade mördarsniglar också eftersom hon genade över plattorna. Jag blev på allvar riktigt rädd. Så jag tog en gracilt (?) hopp tillbaka upp på den lilla trappavsatsen och stod och stirrade med höjda stresshormoner och bultande hjärta. Tills jag tar ett andetag och lugnar mig i två sekunder och inser att de kallas ju bara för mördarsniglar. Så jag kom på mig själv vara rätt fånig och knallade iväg med soporna. Dock tog jag det säkra före det osäkra utifall att och gick på rullstolsrampen. Man vet aldrig med mördarsniglar....

Estimera

Jag läser just nu en bok där en av meningarna lyder: "Det pratades också om att Doris blivit en mallapa som inte estimerade sina gamla vänner."

Jag kollade på saols hemsida och senaste gången någon använde termen estimera om en människa var 1654. Rätta mig gärna om jag har fel, men idag används väl estimera mest till att uppskatta saker och andra beräkningsbara delar av omvärlden?

När sa du senast att du inte till fullo estimerar dina vänner och din familj?
Nä just det!

Fjortisar

Man tror att de lever i en annan värld än en själv. Men ser du att det gör de inte alls det.

Igår hade jag den extremt dåliga smaken att titta på Fråga Olle, av många anledningar är det ett riktigt dåligt program. Så imorse på t-banan kliver det på ett tio-tal kids och de börjar prata om gårdagens Fråga Olle. ”Men Guuuud, såg ni Musses frisyr! Han såg ut som NN (vilken referens de exakt drog minns jag inte). Jag hade under tiden jag tittade på programmet kommit fram till exakt samma sak. Fast mina referenser drog mer på MAD-hållet, i synnerhet när han knep ihop ögonen och skrattade. Hihi tänkte jag. Great minds think alike!

Vi fortsatte åka en bit till och de tittade på en annons från Globen shopping med en ironisk bild som inte uppenbart är ironisk. Fast texten är det, eller så är den inte det. Tillsammans bildar de en reklam som är rätt ful. En tjej i illasittande och omoderna kläder med texten; ”Vi ger alltid sanna klädråd” (eller nåt liknande). Och flickorna började prata om den huruvida flickan egentligen skulle ha på sig de där kläderna, egentligen, och hur det egentligen skulle vara roligt. Samma funderingar som jag hade när jag tittade på bilden första gången.

Så idag kan vi alltså konstatera följande: Jag är en fjortis!

Dagens horoskop: Du träffar gamla vänner.

Och ta mig fan, det gjorde jag! Idag på t-banan från mig när jag väntade på tåget så kom det knallande en kille jag jobbade med under min sejour som servitris. Innan jag ”avancerade” till bartender. Det är inte särskilt ofta jag egentligen blivit mött med den uppenbara könsdiskrimineringen, men det gjorde jag med besked när jag gav mig in i bar-området på den restaurangen. Inte från chefen, inte alls, hon gillade mig skarpt. Vem gör inte det liksom? Nä, det var de andra killarna, som var 22 och vars hela värld bestod i att framhäva sig själva och vara stendryga. Klassiskt exempel på människor som är blyga och kanske lite dålig självkänsla som (över)kompenserar genom att gå åt det stendryga hållet till att bli rent otrevliga. Herregud, har de ingen mamma som säger sanningen åt dem?

Nåväl, eftersom jag var flicka så kunde ju inte jag hälla upp en öl, måtta ett vinglas eller blanda så himla avancerade drinkar som en Ragnar, eller GT som faktiskt var den vanligaste drinken på det stället. Nej för fan. Vem kan det? Men att jag skulle hämta lådvis med kryss-cider och öl, sprit och vin från förrådet och kånka och bära. Det var det inga som helst problem med. Nej nej för tusan, det var precis det jag klarade av trodde dem. Jag tror faktiskt inte att någon av de pojkarna fick reda på att i samband med att Sverige-chefen kom så var det jag som stod i baren och blandade fina drinkar på livet. Det bästa var när jag och en annan flicka stod i baren och drog in drickspengar utav bara fan. Skillnaden mellan oss och de andra pojkarna var att vi var ju trevliga, roliga och söta. Och det är så man drar in dricks! De var helt förvånade över att det var så mycket dricks den kvällen. Ingen av dem var några raketforskare…

Hoven Droven

Hoven Droven är ett av mina absoluta favoritband!! Jodå, det finns ett par väl valda såna också, trots att jag utger mig själv vara en musikidiot. Hursomhelst, just i detta NU finns det möjlighet att på SRs hemsida och 30-dagars arkivet lyssna på en konsert från Luleå med just nämnda band. Jag har under de senaste 12-13 åren lyssnat på Hoven Droven och uppskattat dem. Så en gång hade de en spelning på Gammlia och självklart skulle jag ju dit. Glada i hågen stod jag en bit ifrån scenen och utbrister spontant. ”Men herregud, vad har hänt? Förra gången jag såg dem var de unga och heta!”. De hade alltså blivit aningens äldre sen sist och bredvid mig stod det en snubbe som bara vägrade sluta stirra på mig. Jag tänkte vi kanske kände varandra, men då jag lider av proposagnosti är det ju svårt för mig att säga. Hur som helst så började konserten och Kjell-Erik, fiolkillen, började presentera bandet och klämde som slutkläm i; ”Och här har vi vår sjätte bandmedlem; Micke på ljudet!!”

Och gissa vem Micke var då? Jo, exakt. Killen som vägrade stirra på mig för en sisådär 20 min tidigare… Vilken lycka!

How to make friends. Efter konserten högg Micke mig i nackskinnet och släpade mig backstage där jag fick vara med på efterfest med bandet. Vi trashade tre sviter på Plaza och beställde Cristal och annan roomservice för 30 lakan. Joråsatte. Eller så var det fem nästan medelålders gubbar som packade ihop sina instrument, helt utan groupies, och åkte tillbaka hem till Jämtland. Jamtland, Jamtland, jamt o standut.

För övrigt är proposagnosti en påhittad, vetenskaplig ursäkt för människor som är för dryga att ens lägga märke till sin omgivning, det kallas för ansiktsblindhet på vanlig svenska. Men ingen som lider av proposagnosti vill ju vara som pöbeln. Hence lär man sig det latinska ordet för syndromet.

Expressen-böckerna

Mina idéer om att jag skulle köpa expressen varje tisdag från och med för två veckor sen och fram till feb nästa år har redan gått om intet.

Äntligen hade jag chansen att samla klassiker och på ett lätt sätt. Förra veckan glömde jag totalt bort det och även denna veckan. Fan. Jag hade ju nämligen stora planer på att läsa ungefär en i veckan också. Fan fan fan.

GP

Behöver jag ens skriva ut att jag myser som fan när GP ska granskas för att ha plockat ut lön samtidigt som han lyft ersättning från staten?

Bara jag ens tänker på honom blir jag illamående, sen kommer jag ihåg att vi faktiskt har bytt regering och trycket över bröstet lättar genast.

Arbetarparti. Jassåru...

Klas!

Ikväll efter en fantastisk middag så promenerade Markus och jag in i gamla stan och vem mötte jag inte där om inte Klas! Min alldeles egna lilla Klas!! Han såg ut precis som vanligt, fast lite skäggigare. Flickan han hade vid sin sida var tydligen nån som Markus kände, mycket roligt, det är en liten värld vi lever i och då blir sthlm också en väldigt liten plats.

Jag har en liten känsla av att de unga tu var på dejt, vilket självklart jag och Markus diskuterade. Vi kom fram till följande; att hon tyckte att det var en dejt, hon hade nämligen omotiverat mycket smink på sig för att vara en tisdag... Eller, det som var mycket var glitterögonskugga (glöm aldrig att använda sånt med måtta, om du inte ska visa ditt tryne på en catwalk) och väldigt mycket läppglans (vilken du kan använda för mycket av, men bara om det är concealerfärgat, laxrosa eller bruntonat, i övrigt: kleta på!). Klasse däremot såg inte by the cover att dela uppfattningen med dejt iförd windstopperjacka och träningsskor. Inte sneakers, träningsskor. Spot the difference. Så, vad tror vi? Match made in heaven?

Tydligen har de jobbat ihop tidigare, behöver jag ens fortsätta på det här spåret då vi ändå vet vad jag kommer att gagga om....

EUW!

En bild säger mer än tusen ord, förvisso, men jag önskar verkligen att jag kunde visa denna bild som jag hittade den idag på a-bladet.

På den här bilden/filmen visar (återigen) Dans-Martin sina dåliga moves. Som reklam. För bingo!! Har han ingen som helst skam i kroppen? Är Dans-Martin helt galen? Har han drabbats av hybris?

För helt ärligt, han är en gammal brottare, som inte kan dansa. Så varför ens försöka sig på det? Let's dance eller inte.

Idag

har jag köpt en musmatta med handledsstöd. Visste ni att det finns musmattor med funktioner? Alltså förutom att vara dekorativa och musmattiga kan de även vara batteri-främjande. Det vill säga att själva uppbyggnaden i musmattan gör att den trådlösa musen drar mindre batteri. Ett av argumenten var färgen. Go figure. Vem hade anat att en vit musmatta drog mindre batteri i musen än en svart?

By the looks of it verkar det satsas mer pengar på vidareutveckling av musar än hjärt-kärl forskning. Tänk bara att jag hade under flera år boken "Brev från sju sekel" som musmatta. Den var banne mig perfekt, inte bara en musmatta utan även en bok. Perfekt!

Allt för byn

Har nån fler än jag sett den roligaste serien på tv? Allt för byn, några gamla gubbar som gör en show för att byn ska överleva. Det är ju fullkomligt underbart! Jag ska lätt se showen på Intiman, ska nån med?

Jag som norrlänning och kommer från en by som i mångt och mycket delar Hammarstrands framtid så blir jag lite varm i själen när jag ser den sortens serie. Sen tycker jag också att "stockholmarna" i serien framställs väldigt varma och genuint intresserade av de här gubbarna och att göra en kul show.

För övrigt så inbillar jag mig att Mr Cassy även vart med i 100 höjdare. Eller är det bara jag som inbillar mig?

Jag kanske inte

har bestämt vilken digitalkamera jag ska köpa mig. Men det har i alla fall tagits ett beslut över kaffet.

Titta så fint det kommer att bli på min köksbänk! Eftersom jag redan idag har så himla mycket plats att sprida ut mina grejjor på. Och är det nåt jag är en fena på så är det just att sprida ut mina tillhörigheter. Fråga vem som helst som delat adress med mig.

Tanken slog mig just att det kanske är något omotiverat att köpa en kaffebryggare för nästan 2000 om jag inte kan dricka kaffe. Nåväl, det en losec inte kan lösa..

Liljor

Det luktar inte längre liljor i mitt trapphus.

Det är tråkigt tycker jag.

Heureka

Jag har äntligen kommit på hur jag ska kunna kika på youtube, trots min crappy uppkoppling!
Sa jag att jag jobbar inom IT?

Jag har hemlängtan!

Jag vill så gärna hänga med mama & papa, bara glo lite, åka och dricka kaffe hos farmor & farfar en sista gång i Långvattnet innan de flyttar in till byn igen. Ta en promenad på andra sidan vägen och leta efter karljohansvamp, vilket jag aldrig hittar, däremot massor av björksopp och om man kisar och har stor fantasi kan tas för karljohansvamp. Därefter åka till ica och träffa de jag jobbade med på somrarna under tiden jag gick i gymnasiet. Promenera hem i lite kyla, regn och ruttna löv på marken. Träffa nån man känner och prata lite; "jo, jag bor i stockholm nu. nä, det är inte så märkvärdigt, men jag trivs rätt bra."

Sen vill jag gå till "mopparns dagis" med mina barn och bli kall och blöt när jag åker rutschkana med dem. Varför mopparn (morfar, aka farsan) skulle ha ett helt eget dagis och det inte bara är en vanlig lekpark är för mig en gåta. Men, det är barnen som kallar det så. När vi kommer hem igen så är det nåt projekt på gång, kanske bara spela lite gitarr och sjunga lite. Under tiden hinner jag leta reda på nån av syrrorna och retas lite, skratta mycket och sen skämta om storasysters sprint till damrummet, eller om lillasysters massiva resväska för en övernattning.

Jo, jag längtar hem nu.

Harry Potter-filmen

Nu har jag äntligen sett den. Verkligen inte en dag för tidigt. Det har bara inte blivit av, men nu. Äntligen. Jag älskar verkligen Harry Potter, om jag fick välja skulle jag se den ensam i en biosalong. Eller möjligtvis med en nära vän som jag vet är lika inne på HP som jag. Jag tror att jag måste gå och se filmen en gång till!!

Idag läste jag på nätet att Alan Rickman, som jag för övrigt tycker är perfekt för rollen som Snape, inte var ett förstahandsval. VA? Herregud, vem hittade på att Tim Roth skulle vara en bra Severus Snape? Vilken jäkla tur för mig att den riktige Snape faktiskt fick rollen. Sen är det underbart för oss flickor som är uppenbart för gamla för att ha smutsiga tankar om HP, då kan ju istället Alan Rickman träda in som riddare i svart rustning.

Nån fler än jag som minns en musikvideo med AR och Texas? Jäklar så het han var i den...

Götelaborrrrrg

Så då har jag då spenderat en himla massa käcka dagar i Götet. Det var la trevligt. Kunde tjöta lite med Glenn och de andra. Så, nog med Göteborgsklichéer. Jag förstår varför folk gillar den här stan, den är ju rätt gullig. Eller vad tusan vet jag egentligen då jag åkt spårvagn fram och tillbaka till kontoret och sen försökt hitta tillbaka till hotellet.

Hotellet ja. Jag har ju inte sådär jättestora krav på boende, men en säng i normal (läs bred) storlek och egen dusch och toalett är väl det minsta man kan begära av ett hotell eller? Jag vet inte om det bara är jag som rör mig samtidigt som en massa män eller om det inte bor några kvinnor på hotellet. Men häromdagen när jag kom hem så var det en man i sina bästa år som helt ogenerat travade ut från duschen med en handduk svept om höfterna. Kalla mig pryd eller vad som helst, men nog fan vill jag helst se min omgivning med kläder på. Jag har även under den här veckan sett tre män raka sig, och senare konstatera att samtliga lämnat rak-skräpet i handfatet. En annan senast i morse höll på att harkla ur sig halsmandlarna, innanmätet i sina lungor eller vad det nu var som krävde så himla mycket slemljud. Sen har även en annan favorit, tandborstning i offentligt ljus, delats med till mig. Å så lycklig jag var då. I ärlighetens namn så har de ju faktiskt stått på toaletten så kanske det inte är så mycket att orda om. Men, jag har ingen lust att dela med mig av mina kroppsliga vanor och ovanor till en intet ont anande omgivning och jag har heller ingen som helst lust med att få andras kroppar nedstuckna i mitt liv utan att jag bjudit in dem.

Note to self

Efter jag haft magkatarr-början i flera dagar så testa för guds skull inte att dricka en kopp kaffe. Det är bara att vänja sig vid ett kaffe fritt liv. Kanske borde börja fundera på var jag får tag i en chai-latte nånstans. Det kanske är dags att lära sig att dricka sån skit? Chai-latte, varm mjölk med grässmak. Katarsis, you gotta love it.

Veckan 2DoList

1. Åka till Göteborg
2. Hålla mig vaken under måndagen
3. Hitta hotellet
4. Fråga alla på gatan om en Kålle & Ada-historia
5. Leta efter Glenn

Jag borde kanske

ha tvättat idag. Istället för att hänga på trevlig thai-restaurang på Söder.

Men för fan Elin. Skärp dig. Man kan alltid köpa nytt.

Jag har ju faktiskt en inkomst

Idag har jag bevistat Street, en loppig marknad på söder. Ja kära nån så mycket rat som folk försöker kränga. Det som faktiskt var fint var ett par glassmycken. Mina kamrater däremot tyckte att det var mycket där som var fint. Det luktade illa och det jag kallt konstaterade var ju att jag inte behövde köpa de där sakerna. Jag har ju faktiskt en inkomst.

Götelaborg

Imorgon ska jag åka till Götelaborg. Vilken lycka det är att få kliva upp 4:30 och åka tåg i flera timmar! Bara jag kan sova så är det väl ingen störra fara, problemet är ju att jag kan ju aldrig sova på tåg, eller bilar, eller flygplan.

Jag har flera uppdrag den här veckan. Ett av den är att jag ska stå mitt på avenyn och skrika: Glenn, var e du? Varpå ungefär hälften av alla män på gatan kommer vända sig om och fråga: Vad e de hjärtat?
Ett annat av mina uppdrag är att jag ska räkna hur många gånger jag kommer att bli kallad hjärtat. Jag vill nämligen gärna tro att folk är lite gulliga och snälla med varandra i Göteborg och följdaktligen kommer jag då att bli kallad för hjärtat när jag köper kaffe eller provar en tröja eller allmänt bara visar mitt nylle ute på stan.

Det absolut sämsta med att åka till Göteborg denna veckan är ju att Liseberg är stängt. Det är riktigt riktigt illa. Jag älskar ju nämligen karuseller och nöjesfält. Sådana gånger önskar jag ofta att jag var 10 igen så det ingen som höjer på ögonbrynet när man studsar upp och ner av lycka för att åka karusell. Det var tider det...

The quest for the perfect pancake

är avbruten, eller åtminstone lagd på is. Jag må vara värdelös på att steka pannkaka men jag är fan en mästare på raggmunkar! De blev runda, fina och välstekta. Det gäller att ha lite tålamod med stekningen, medelvärme och länge så potatisen också blir tillagad.

Och det viktigaste av allt: gör smeten först, riv sen potatisen och snabbt ner i smeten så blir de inte gråa och fula!

Raggmunkar, den bättre formen av pannkaka.

Å idag

kom den. Som ett litet brev på posten. Varje gång är det en lika stor överraskning. Jasså, är det dags nu igen tänker jag. Och sen konstaterar jag; Aha, det är därför som jag vart så ledsen/arg/gråtmild eller vilka symptomen var den här månaden.

Jag fick mens mellan fyran och femman vilket gör att jag då var 11 första gången jag fick mens. Efter det har jag i princip vart som en klocka. Så med lite snabb matematik: 29-11= 18 år x 12 månader = 216. Med undantag för avhopp och liknande kan vi då alltså summera runt en 200 gånger som jag haft blödningar. Borde man då inte efter, säg 100 ggr blivit lite van. Börja tänka att nu kanske det är dags.

Det finns en definition på vansinne: att göra samma sak flera gånger och förvänta sig ett annorlunda resultat. Med den typen av logik är ju alltså då mens vansinnig.

Det är nästan lite ingenjörsmässigt...

Exakt när

ska känslan av att livet, mitt liv, springer förbi utanför mitt fönster samtidigt som det hånler åt mig?

Livet går vidare, stängs en dörr öppnas en annan, mister du en så står det dig tusen åter. Alla de där vidriga idiomen som är tänkt att muntra upp dig. Personligen har jag bara lust att hoppa från en bro när jag hör dem.

Jag är ju inte på nåt sätt gammal, men någonstans borde man väl ändå sett ett mönster av förändring, efter mina år på jorden? Eller är jag fortfarande 21? Livet har gått vidare bland de yttre detaljerna, men kärnan finnes frisk dock kvar. Eller frisk förresten...

Det öppnas inga dörrar för en, man får vackert göra det själv. Mister du en, då har du förlorat en. Du är alltid en förlorare i det sammanhanget. Jag vill inte vara lämnad kvar. Och jag vill inte ha de tusen, jag vill ha en åter.

I ett gammalt sms som jag sparat fick jag svar på frågan varför jag aldrig blir nöjd. Det stod: "Aldrig gumman, aldrig, det ligger inte i vår natur." Det var väl en jävla natur att ha va. Ska inte tanken vara att ha ett liv som man är nöjd med? Eller är tanken att jag ska leva livet missnöjd? Med livet springandes på en gräsplätt i Bromma.

Diskmaskin

Det tråkigaste som finns är att diska. Trodde jag. Tills jag blev med diskmaskin. Jag är just nu rätt hungrig men eftersom jag måste plocka ur diskmaskinen innan jag sätter igång och lagar middag, läs: steka blodpudding, sitter jag istället och fejjsbookar, läser aftonbladet och allt annat smått och gott på nätet.

Undanflykter, undanflykter...

Liljor

Det luktar liljor i min trappuppgång. Det känns bra tycker jag.

Veckans 2Do-list

• Kliva upp i tid till jobbet.
• Komma ihåg att ta med matlådan.
• Leta efter roliga helgaktivteter

Ja tammefan. Det är nog banne mig allt jag behöver göra den här veckan. Fantastiskt, i synnerhet med tanke på förra veckans tokigheter.

Fast å andra sidan kanske jag borde börja skissa på kjolen & sy upp en toile, eller toaff som den kallas i finare kretsar.

Recept ni inte behöver prova

en förpackning "vahettere"-korvar.
en lök, vitlök
några potatisar
en förp go green bönsalsa
matlagningsgrädde
en gul paprika och en röd.
salt & peppar

stek, blanda och ös runt. förvisso föda, men tveksamt om det kvalar till människo-ditot.

Noterat på bussen

Bussarna som åker runt i den här staden har en sak gemensamt. Samtliga låter som att de vilken sekund som helst kommer att döden dö. Hittar du rätt (?) sprint och rycker i den kommer bussen att ramla ihop som ett gigantiskt plockepinn.

Bussarna suckar, tjuter och lever allmänt mycket rövare så varje gång det kommer en uppförsbacke tänker jag tanken: "Tack för den här tiden". Men varje gång lyckas bussen faktiskt sig runt hörnet, fast det är emellanåt med ett nödrop.

Jag tror faktiskt att man skapat bussfilerna enbart på grund av detta fenomen. Eftersom en buss i uppförsbacke i princip går saktigare (jo, det är ett ord!) än en fullastad långtradare så var man helt enkelt tvungen för att resterande bilism inte skulle få fnatt och allmänheten kräva bussar som faktiskt fungerar och rör sig framåt helt av sig själva och genom en kollektiv tankekraft "Bara den här gången också" som hela bussen chantar som ett mantra för att vi även idag ska hinna fram i tid till våra viktiga liv. Tur för SL att det kollektiva minnet är väldigt kort så redan nästa morgon 7,40 rinner samma mantra genom bussen för att föra den framåt.

Så tack för den här tiden kära SL och bara den här gången också.

Det ser

på nåt sätt väldigt hemtrevligt och lite sådär vuxet ut med symaskinen på köksbordet. Jag tror jag behåller den där som en liten inredningsdetalj.

Jag har ju bott här i ett halvår

och nu har jag lite problem med vissa saker i bohaget. Är det mina grejjer eller är det hennes? Inga större saker som jag inte skulle klara mig utan. Mer såna saker som slevar och ugnsformar. Jag hoppas verkligen att hon har koll på sina saker, för jag har ju tydligen inte koll på mina.

Solen har sina fläckar

och jag har mina. Idag har jag trots alla goda intentioner i världen inte vart ute på en långpromenad. Inte heller har jag städat allt jag skulle städa. Bära ut tidningarna och köksbordet gjorde dock en sån skillnad att resten får vara till ett senare tillfälle.

En annan fläck på min persona är att jag inte har några knappnålar. Eller snarare är det en sanning med modifikation. Jag har en burk nånstans... Problemet är bara att den inte låg i symaskinskartongen vilket gör att den antagligen ligger uppe på vinden och där tänker jag inte röra en pryl förrns det är dags för mig att bära ner alla de sakerna igen. Och när jag väl har symaskinen framme tänkte jag ta och passa på att sy i en dragkedja i ett par brallor som jag tog sönder för över ett år sen, antagligen mer. Men, jag vet ju egentligen inte hur man gör...

Damn it. Och här ska jag snart ta och sy mig en kjol till balen. Den kommer att bli i svart taft med två plisserade veck vid knäna framtill och kanske 10 plisserade veck på bakstycket. Om jag hittar svarta ripsband kommer det även att dekoreras med dessa så jag döljer förstärkningen. Och allt detta kommer jag inte bara designa själv, jag ska även konstruera mönstret! Jag tror att jag som ett senare projekt kommer att sy mig en höstjacka i ullfilt. Kommer bli jävligt fint!

Jag saknar

• Mina bäbisar.
• Anna & Tessan.
• En egen lägenhet.
• Sans & Vett.
• En borttappad baltopp.
• Den senaste löningen.
• U2 på mp3.
• Elin & Maria.
• En laptop.
• Mama & Papa.
• Nån som syr min balklänning.
• Nån som pyntar densamma.
• Diamanter, en masse.
• TP-motspelare.
• Jobbarkompisarna på kassan.
• En (normal) pojkvän.
• Eller bara en pojkvän, vilken som helst går bra.
• Ett bra tv-program, eftersom de två ovanstående punkterna lyser med sin frånvaro. Hånfullt.

I can feel it in my bones

Jag ska bli författare. Så, vad ska det bli för en slags bok?

Kanske en lättviktig Bridget Jones-kopia. Kanske en stilren deckare med hemskt lite blod och mord. Eller vad sägs om mitt livs historia, växer upp i Norrland, pluggar, flyttar och jobbar. Oj, vilken bestseller. Förlagen kommer att kriga om mina böcker med den storyn, den är ju så unik. Vilken plot, jag vill läsa med en gång.

Det jag med säkerhet inte kommer att skriva är barnböcker.
Totte badar
(ny sida)
Totte torkar sig
(ny sida)
Totte badar igen
(ny sida)
Totte tvättar håret
(ny sida)
Totte torkar sig
(ny sida)
Totte badar igen
(ny sida)
Totte grinar, för nu har jag fått nog av honom och har gett honom en smäll för han är så himla korkad och kan inte sluta hoppa i badkaret.
(ny sida)
Totte tittar på när jag släpper ut badvattnet
(ny sida)
Totte grinar

Bra bok, verkligen...